"Decemberbarn riskerar förtidspension"- I min mening så beror det på att myndigheter och tjänstemän ser ut svaga och enkla byten- och decemberbarnen samt adopterade anses vara just enkla och sårbara byten.

 Mars år 2016, just efter rättegången som syrran deltog i.

Länk till artikeln som föranledde denna långa utläggning i ämnet (läs den först):

http://www.svt.se/nyheter/inrikes/decemberbarn-riskerar-fortidspension

Så roligt att jag och tvillingsyrran är både adopterade, decemberbarn, var bebisar vid adoptionen samt stod över ett år innan skolan- och vi har tilldelats aktivitetsersättning direkt vid flytten hemifrån vid 19 års ålder, baserat på psykiatrins handlingar.

Inte precis vår idé, adoptivföräldrarna ville ha oss utflyttade snabbare- och SOC pratade in dem i det där. Så det var SOC och adoptivföräldrarna som orsakade det. Hela kontakten med vården var adoptivföräldrarnas fel.

Således, vi är förtidspensionerade. Men det är frågan av vilka skäl? Kanske fler än ett. Decemberbarn och adopterad är iaf en dålig kombination. Men när man stått över ett år innan skolstarten så är man ju äldst snarare än yngst i klassen, så det kanske även där har med fördomar att göra.

Jag har märkt att etniska svenskar fungerar som så, att om någonting påstås vara mer vanligt i tidningarna- ja, då utgår dem från att det alltid är på det viset vid en situation som påminner om den som tidningarna nämner.

Detta gör att statistik som denna är skadlig. Det är som att artikelskrivaren indirekt säger "stämpla decemberbarn och adopterade vid första bästa tillfälle". Det är vad bedömare och folk gör när de läser att adopterade eller t.ex. decemberbarn lättare "drabbas" av någonting.

Utan dessa artiklar så skulle folket reagera på överrepresentationen med att "hur kommer detta sig?" och "kan det vara strukturellt att en viss grupp är så överrepresenterad?". När de skriver att t.ex. adopterade "löper större risk att drabbas av psykisk ohälsa" så sätter de det som en norm i samhället.. Då säger normen att det är NORMALT för adopterade, eller som i detta fallet "decemberbarn"- att drabbas av psykisk ohälsa -därmed reagerar folk inte på en hög överrepresentation, utan tänker istället "ja men det är ju naturligt, det har jag ju läst i tidningen att den gruppen lättare drabbas av psykisk ohälsa"..

Sen att man skulle drabbas av diagnoser är fel, de stämplas man med av bedömare som kan vara feta rasister bakom sina fördomsfulla blickar. De flesta av Hitlers underhuggare var högutbildade.. Gjorde dem inte omöjliga som nazister bara för det..

Tilläggas kan att det som artikelförfattaren gör är följande:

1. Han/hon säger till den vanlige medborgaren att det är normalt att lättare "drabbas" av psykisk ohälsa om man är decemberbarn, eller som i tidigare artiklar, en adopterad -detta drar ner den vanlige medborgarens garde och man lyckas därmed få en eventuell motreaktion över överrepresentationen för en viss grupp inom psykvården/LSS/Förtidspensionering att utebli. Vanligt folk tänker att det är vanligt, alltså normalt- då de läst det i tidningen, och reagerar därför inte kraftigt på nyheter om ännu fler "drabbade" (läs stämplade).

2. Han/hon säger till de som arbetar inom SOC och psykiatrin att det är fritt fram att stämpla personer födda i december, eller alternativt personer som är adopterade, enligt tidigare artiklar inom liknande ämne- då de genom sin artikel framställt det som vanligt, läs normalt -för individer av sagd grupp att drabbas av just psykiska störningar/diagnoser. Nu när normen satts att detta är vanligt och normalt, och när vanligt folk därför kommer ta nyheter om fler drabbade som vardagsmat- ja, då ger det grönt ljus för våra tjänstemän inom socialen och vården att stämpla individer av utsatt grupp.

Folket kommer inte att reagera nämnvärt då de läst att förfarandet är normalt, och en eventuell stämpel av individ ur nämnd kategori (decemberbarn eller adopterad) kommer därför att gå obemärkt förbi utan att någon reagerar, så genom att skriva dessa artiklar och utredningar så ger man bedömare grönt ljus. Man säger till dem att nu är det grönt ljus för er att psykiskt störd/sjuk-stämpla individer som är födda i december eller som är adopterade. Vi har just skrivit att det är fullt normalt att de oftare drabbas av psykisk ohälsa- så alla kommer tycka att det är som det ska när ni stämplar.

Indirekt är artiklar och utredningar som denna ett meddelande till vården och SOC:

"Stämpla individer av denna grupp, vi har gett er grönt ljus nu!"

I de två tidigare styckena fokuserade jag på "risken att drabbas av diagnoser/beteendestörningar/emotionella problem".

Gällande förtidspensionering och varför decemberbarn är överrepresenterade:

Det är ingen jätte grej att tänka sig att skolan, vården och socialen, eller någon av dessa enskilt- letar efter svaga och enkla offer/byten/syndabockar. Precis som vi adopterade är perfekta syndabockar för både det ena och det andra av rätt uppenbara skäl, så är decemberbarnen, som är ofta yngst i klassen och minst mogna därav (nästan ett helt år yngre än barnen som fötts i januari månad) enkla offer av de skälen. Den yngste/yngsta eleven är den som är minst kapabel att försvara sig ofta, och som är enklast att motivera "särskilda beslut" mot- med hänvisning till att denne är född i december och så liten att denne kan behöva "särskilt stöd" eller kanske "stå över ett år", till och med särskola kan ibland bli aktuellt.

Det som kännetecknar myndigheter och tjänstemän i Sverige är att de är otroligt fega. De letar efter de svagaste, påstår sig vilja hjälpa dessa men sabbar istället för dem, då deras institutioner och verksamheter tjänar pengar på detta, att utnyttja folk! Och varför angripa de starka när man kan angripa de svaga och socialt utsatta? Det är ju med detta i åtanke som det blir uppenbart varför mobboffer, deprimerade, våldtagna och andra brottsoffer ofta utsätts för mer lidande och får mer problem till följd av myndigheters och tjänstemäns behandling av dem när de påstår sig vilja "hjälpa dem"- alla dessa grupper har det gemensamt att de är de svaga i samhället, med andra ord den grupp som våra fega tjänstemän och myndigheter sett ut som perfekta villebråd för sina experiment och institutioner!

Åter till decemberbarnen, då de är yngst och därmed mest sårbara- så har de valts ut av random tjänstemän inom skola, SOC eller BUP- som perfekta byten. Det är därför man argumenterar till föräldrar att deras låga ålder gör att de kan behöva stå över ett år innan skolstarten, gå om ett år i skolan, att de är omognare än andra är ju ofta självklart, men detta kan överdrivas med hänvisning till att de är födda i december -och sen så köper föräldrarna detta rakt av eftersom de inte tänker efter själva, och litar på tjänstemännens expertis och professionalitet. Men precis som många familjer idag fått lära sig den bittra verkligheten efter att ha bett SOC om hjälp med barnen -och därmed fått barnen tagna ifrån sig och placerade, då SOC föredrar att ta barnen före att skicka hjälp till hemmet (detta är fördelaktigt på så sätt att de tjänar pengar på att placera barn i fosterhem/familjehem, men de tjänar inte en slant på att erbjuda hjälp i föräldrahemmet med barnen -det kostar tvärtom pengar för SOC) -så kommer dessa föräldrar till decemberbarnen att kanske upptäcka att deras barn inte alls var efterblivet eller mer omoget än något annat barn- utan ett offer för dessa tjänstemäns och institutioners (SOC och BUP) egna agendor..

Jag nämnde ovan i den första kommentaren att jag är ett decemberbarn. Jag nämnde även att jag är adopterad samt fick stå över ett år innan jag började klass ett i skolan. Argumenten för det beslutet var just att jag fötts i december, detsamma hände min syster förövrigt som är tvilling- kan vara intressant i detta ämne eftersom att decemberbarn tydligen likt adoptivbarn, är överrepresenterade inom samma område. Vi började alltså skolan ett år efter våra jämngamla, och det i sig medförde att vi var äldst i klassen som jag också nämnde ovan- naturligtvis var vi med detta i åtanke inte dummare än de andra eleverna i skolan, sen om min syster ansågs ha svårigheter det låter jag vara osagt -men i mitt fall, jag ansågs ligga på en allmän nivå -och ibland i vissa ämnen till och med över normal nivå. Så uppenbarligen så ligger inte problemet i "bristande stöd under skolgången". Nej då, vi hade bra lärare och allt det stöd vi behövde vad gäller skolämnena -särskilt i låg- och mellanstadiet.

Men både jag och syrran fick diagnoser i nian, vilket sedan rättfärdigade både förtidspension/aktivitetsersättning samt en hel del annat. Ja, vi har varit förtidspensionerade med diagnoserna som grund sedan år 2009 när vi flyttade hemifrån. Nu är frågan, varför är decemberbarn/adopterade överrepresenterade? Beror det på dåligt stöd i skolan, eller kanske på någonting annat?

I min mening så beror det på det jag nämnde tidigare, att myndigheter och tjänstemän ser ut svaga och enkla byten- och decemberbarnen samt adopterade anses vara just enkla och sårbara byten. Det var ett misstag att tro att jag var det dock, jag var alltid stark som person- men när någon bedömare tror man är efterbliven för att man gjorde någonting omoget vid ett specifikt tillfälle, samt för att man slåss och bråkar -ja, då kanske de får för sig att man är ett enkelt offer -bara för att antalet vänner i den värsta tiden i ungdomen inte var jätte många.. Men det var ett misstag att tro att jag endast för att jag är född i december, eller för att jag är adopterad- inte kan försvara mig!

Och med detta sagt så är förklaringen till överrepresentationen att decemberbarn och adoptivbarn utsetts till de perfekta syndabockarna och offren. Och dessa skurkaktiga tjänstemän använder vår adoption eller vår sena födsel som ett svepskäl för att argumentera för särskola, diskriminerande hjälp samt behov av att gå om en klass/stå över ett år i skolan. Det är dags att vi slutar skylla på föräldrarna, på lärarna och på dessa utvalda villebråd.

De som utsett oss till offer och syndabockar, det är dessa som bör granskas- det måste bli ett slut på vårdens, socialens och viss skolpersonals utpekande av "enkla offer" som de sedan utsätter för allt detta med diagnoser, förtidspensionering och dylikt.. De tjänar pengar på att vissa medborgare särbehandlas negativt. Vi bör inte lyssna på dem utan tänka efter själva.. Adoptivbarn och decemberbarn är inte på något vis dummare än andra, det finns både dumma och smarta bland oss -vi är precis som alla andra!

Det faktum att jag och syrran var äldst i klassen talar starkt emot att förklaringen skulle vara att vi var yngst. Och jag var bättre än vad BUP gav sken av i skolan, journalantecknaren skrev en hög med skit- läraren sa t.ex. att jag presterat på normal nivå eller över.. Kan det vara så enkelt att BUP-personal alternativt SOC-personal ljuger om folks förmågor i journalhandlingar?

Då blir resultatet att försäkringskassan och andra sedan går efter journalerna. Då spelar det ingen som helst roll ifall du varit dum eller smart, står det att du varit dum så tror de på detta och går efter detta- och de lyssnar inte på dig, du som stämplats som dummare än andra..

Det kan vara dags för att syna socialtjänsten men framför allt psykiatrin, BUP- det är inte rent spel som de sysslar med. Decemberbarnen och adoptivbarnen, och jag är både och -är offer för deras godtycke och egna vinstintressen, vinstintressen som de låter gå ut över våra rättigheter, möjligheter och friheter som människor. Detta är problemet. Det är dags att vi ser vilka som egentligen är skurkarna, och vilka som är tacksamma offer för deras godtycke.

Något säger mig att mörkhyade adopterade individer inte har lika många broar som vita etniska svenskar..

 Bild tagen i mars i år 2016, just efter rättegången min syster deltog i.

Det var BUP som brände mina broar, efter att föräldrarna godtroget och naivt nog bad dem att "hjälpa mig och syrran" -de brände syrrans broar samtidigt.

Ingenting efter händelsen med mössan spelar någon som helst roll, möjligen att jag blev utnyttjad ekonomiskt av Ilona och några andra tjejer- det kan ha påverkat i förvaltarskapsärendet på så vis att det orsakade "behovet" av god man- men det enda som krävdes för diagnoser var mösshändelsen, men jag tror inte det var att jag slängde en mössa som var problemet -snarare att jag klöste en lärare i ansiktet och dömdes för misshandel av lärare.

Dock så beslutades det om utredningen direkt efter händelsen utan att jag hunnit bli dömd. Så det räckte uppenbarligen med att händelsen inträffade. Visst, det var fel av mig att slänga en mössa jag kissat i, och det var fel av mig att klösa läraren som höll fast mig -men jag vet flera andra vita elever som gjorde långt värre saker under drogpåverkan, och de är fullt fria idag oavsett om de fått diagnoser eller ej.

Det är inte diagnosen/diagnoserna i sig som nödvändigtvis är problemet. Diagnoser kan användas på olika sätt och i olika ändamål. Problemet för mig och min syster blev att man utnyttjade våra diagnoser för en massa negativa åtgärder och beslut i vuxen ålder, så som psykvård, förvaltarskap, SoL-team och LSS-boende, för att nämna några beslut -sen har så klart beslutsfattare så som förvaltare och dylik personal tagit egna beslut som vi inte samtyckt till -gett bort husdjur, anmält vård av djur och orsakat djurförbud etc..

Så diagnoser i sig behöver inte vara ett problem, om man använder dem till positiva ändamål -men i mitt och syrrans fall har man använt dem som en ursäkt för att ta ifrån oss våra fria liv i Sverige som självständiga vuxna människor, de har blivit argument för att vi inte kan ta hand om oss själva och dylikt. Istället för att inse att vi var bortskämda svenskar precis som de som är med i lyxfällan, utan att ha fått skulder likt dem -men vi tog nästan inget ansvar hemma då föräldrarna skötte allt. Allt som hänt av negativ karaktär har skyllts på autistiska drag eller asperger, asperger som jag och syrran aldrig stämplats med -det blev autistiska drag redan på BUP..!!

Ja, så det är hur de använts som är problemet! Men utan diagnos så hade de aldrig kunnat användas MOT OSS på fel sätt.. Därav är BUP grunden till all skit som delade ut diagnoserna.. Föräldrarna skulle dock aldrig bett om hjälp av dem.. De orsakade hela situationen därav.

Några av mina polare år 2006 dömdes ju för 13 grova misshandlar. Jag har inte dömts för någonting i stil med det.. Ändå så var jag allvarligt psykiskt störd år 2012 efter incidenten utanför Ilona med näsdukarna, med hänvisning till de autistiska dragen BUP stämplade mig med efter mösshändelsen där jag även klöste en lärare i ansiktet- och man menade att det fanns ett samband mellan de autistiska dragen och mitt beteende vid samtliga händelser av negativ art. Således så led jag av en psykisk störning (de autistiska dragen) och den hade varit allvarlig när jag slängde in näsdukarna med eld i Ilonas brevinkast..

Hade ju även hotat Förvaltaren på facebook två år tidigare vilket även det spelade in i brottsmålet, och därmed i utredningen, då myndigheterna i Umeå ville skydda honom med familj (de tog hotet seriöst och betraktade mig som en större risk än vad jag var pga kändisskapet på Flashback), rättspsyk i Huddinge som utredde mig framställde iaf de autistiska dragen som en allvarlig psykisk störning vid brotten. De kunde alltså godtyckligt hitta på att mina autistiska drag utgjorde och var en allvarlig psykisk störning..

Således en massa skitbeslut som endast blivit möjliga till följd av BUP:s diagnoser. Och jag kan ha bidragit till skiten genom mitt agerande vid olika konflikter, men det finns ingenting som ursäktar att jag straffas hårdare än folk som begått mycket värre brott än mig -men här är det precis vad som hänt, jag har bränt mina broar efter att endast ha ofredat någon med en kissmössa, och misshandlat någon annan med några klösmärken -och som råkade vara en lärare som gripit tag i mig- där andra inte har bränt sina broar när de misshandlat folk grovt i över 13 olika fall..

Något säger mig att mörkhyade adopterade individer inte har lika många broar som vita etniska svenskar..

De har typ 14 broar och brände bara 13.. Jag hade en bro och den brände jag tydligen vid mösshändelsen när en lärare blev klöst.. Diagnosen man fick då har sedan tre år senare använts för att rättfärdiga SoL-team, förvaltarskap och andra inskränkande åtgärder och beslut. Och när man tjafsade med myndigheterna och förvaltaren om just detta under år 2011 så blev man intagen ett flertal gånger på den vanliga psykiatriska vården.

När man dömdes för brotten senare (olaga hot av olika slag och något besöksförbud) så menade man att diagnosen utgjorde en allvarlig psykisk störning när brotten begicks. Med andra ord, en hel radda med skit endast till följd av "autistiska drag: Icke verbala inlärningssvårigheter", en diagnos jag fick efter att jag klöste en lärare på TC och slängde en mössa jag kissat i på en annan elev, det var dessutom inte ens meningen att träffa den eleven med mössan -dock så var en annan elev måltavla, en elev som gjort en liknande sak mot mig.

Tycker det är sjukt hur vi adopterade tydligen bränner våra broar vid första bästa incident.. I syrrans fall fick hon precis samma behandling av BUP, och hon hade knappt skadat en lärare. Istället bråkade vi bägge med föräldrarna i åttan, och hon slog ner en av sina mobbare i nian.. Så uppenbarligen får man inte försvara sig från mobbare eller tjafsa med föräldrar i tonåren. I alla fall inte om man är adopterad!

Det är tydligen lika med att vara allvarligt psykiskt störd alternativt endast psykiskt störd! Visst, jag brände kanske min enda bro -vad man bör reagera på är att vita svenskar kan bränna minst tio broar utan att få samma stämpel. Det är inte så att lagen är lika för alla.. Psykiatrin och socialen är snabbare med att reagera mot vissa utvalda syndabockar..

Tydligen anser de att vi adopterade är utmärkta syndabockar och stämplar oss som störda snabbare än de stämplar andra som störda. Hade jag behandlats likadant som de andra i min omgivning av psykvården och SOC, ja, då hade jag varit normalstämplad idag- alternativt haft en diagnos men inte fått en massa beslut om förvaltarskap, SoL eller dylikt påtvingat mig vid flytten hemifrån endast för det. Finns ju flera med diagnoser utan sådana beslut mot sig..

Stål har ADHD, Ilona har ADHD, snubben med mössan har säkert någon diagnos och flera andra har diagnoser. Dessutom var det inte att de var överaktiverade som var deras problem alltid. I Ståls fall ledde hans ADHD till att han slogs och sådant, så det var ungefär samma problem som mitt -att jag hade ett hett humör och hamnade i slagsmål.

Men uppenbarligen är inte alla som slåss störda, och även om samtliga får stämpel så blir inte alla förvaltade eller kontrollerade av SOC och dylikt i vuxenlivet. Det verkar vara något som ofta riktas mot just adopterade svenskar, då samhället har en syn på oss som lägre..

Således var det BUP som brände mina broar, jag brände kanske en bro -men de avgjorde att jag och syrran hade färre broar än andra, vilket är ren och skär diskriminering.. Hade vi fått vara svenskar på lika villkor som etniska svenskar, inte bara i  vänners, bekantas och föräldrarnas ögon -utan även av tjänstemännen i skolan, på psykiatrin och inom SOC- ja, då hade vi haft flera broar kvar innan vi blev stämplade..

Jag var alkoholfri, drogfri och begick inga grova brott i tonåren.. Ändå så var jag tydligen mer psykiskt störd än folk som gjorde allt det under påverkan av missbruk. Jag tycker inte att de andra var psykiskt störda- jag vill bara påpeka att jag ogillar att jag stämplats när jag varit mer skötsam än dem och höll mig ifrån droger och dylikt.. Det förklarar också varför jag aldrig var på behandlingshem eller inlåst under barndomen/ungdomen. Jag blev inlåst först i vuxenlivet efter att myndigheterna och domstolen trodde på massor av förvrängningar och förvanskade journaler. Psykpersonalen är inte sanningsenliga i allt de skriver -så folks bakgrunder ser ut att ha varit sämre än vad de varit..

När domstolen tror på journalerna mer än på individen de gäller, ja -då får man problem.. Och detta är BUP:s personals fel. Specifikt den personal som skrev ner skiten.. Allt var inte fel -men vissa delar.. Det var att bränna mina broar att sitta och ljuga år 2006-08.. Något som så klart sabbat för mig i vuxenlivet 09 till nu..

Man börjar faktiskt undra om man skulle ha tagit droger likt de andra, då skylls det ju på drogerna istället för på psykisk störning/sjukdom...

Problemet med adoptioner handlar om att svenska tjänstemän och myndigheter har ett felaktigt perspektiv på adoptivbarn.

Problemet med adoptioner handlar om att svenska tjänstemän och myndigheter har ett felaktigt perspektiv på adoptivbarn.

De ser "invandraren som inte kan bli anpassad", och tänker därefter att problemet är "störning i hjärnan", precis som andra rasister gjorde redan på 40-talet..

Där de egentligen borde ha perspektivet "svenskt barn som hamnat lite snett", men tyvärr gör utseende/ursprung att de ser "invandraren som är oanpassad" istället för "svensken som hamnat snett".

Hela problemet ligger i dessa typers felaktiga perspektiv.

Dessutom, varför skulle personer med detta felaktiga perspektiv hjälpa "oanpassade invandrare" på "riktiga etniska svenskars" bekostnad?

Faller på sin egen orimlighet att de skulle välja en adopterad främling före sina egna..

Adoptivföräldrar måste inse att inte alla vita svenskar ser deras barn som LIKA SVENSKA som andra..

Därav blir adopterade barn och ungdomar utmålade till syndabockar för allt möjligt likt andra invandrare. Ja, har omgivningen perspektivet att vi är invandrare så blir vi också behandlade därefter..

Det är inte okej alls..

Vore perspektivet att vi är lika svenska som "etniska svenskar" så skulle vi inte bli utmålade till syndabockar- utan tvärtom bli ursäktade, då vi hamnat lite snett, likt de blir..

Så ännu en gång, hela problemet är dessa tjänstemäns och myndigheters felaktiga perspektiv angående ifall vi är svenskar eller invandrare.

Jag har alltid betraktat mig själv som svensk, mina a-föräldrar har alltid påpekat för mig och syrran att vi är "lika svenska som andra" och i barndomen kände man sig också som det.. Men den läran är djupt felaktig sett till hur vi bemöts och behandlas av dessa okunniga kräk som styr i samhället.

Som inte vet att göra skillnad på en adopterad och en icke adopterad- vad gäller svenskhet..

Jag har arbetat med en musikmodifikation till submoden Divide & Conquer all vaken tid den senaste veckan sedan förra lördagen! (Skrivet på FaceB den 30 april 2016).

Jag har arbetat med en musikmodifikation till submoden Divide & Conquer all vaken tid den senaste veckan sedan förra lördagen, för Third Age: Total War, en mod till Medieval 2: Total War: Kingdoms. Third Age gör ju M2TW:K till Lord of the Rings, och Divide & Conquer utökar modifikationen enormt mycket med en exceptionellt detaljrik och omfattande kampanjkarta, minst 13 nya nationer/factioner att spela som och massor av scripts och nya enheter.

Jag gillade dock aldrig att alla goda människor delar musik, alla onda delar musik, alla olika alver delar musik, alla nordmän delar musik, alla orcer delar musik och så vidare.. Att blanda Gondors och Rohans musik är dåligt för känslan..

Så jag har tagit på mig en ganska omfattande uppgift att separera all musik samt lägga till musik där det behövs. Tanken är att skapa en känsla unik för låt säga Rohan eller Isengard. De kommer ej längre dela musik med Gondor eller Mordor.

Jag har hunnit en hel del redan. Men har ungefär en vecka kvar om jag jobbar med detta konstant. Man måste ordna i textfilerna för varje nation, lyssna igenom alla soundtracks på jakt efter rätt stycken, kolla igenom alla sex filmerna ett flertal gånger, åtminstone vissa scener ett flertal gånger- för att ta reda på när ett visst musikstycke spelas.

Visst, är man inte perfektionist kan man bara lägga till musik snabbt och enkelt. Men jag är perfektionist och ska få detta perfekt.. Då krävs mkt research för alla nationer. Så jag får lyssna igenom alla låtar och se igenom stycken av filmerna flera gånger om och om igen.

Smakprov:

Dwarves of Ered Luin, Dwarves of Erebor, Dwarves of Khazad-Dum and Elves of the Mirkwood:

 

 

De ville att saker skulle gå åt helvete och det har de också gjort eftersom diagnoserna kunnat användas mot mig på alla möjliga sätt i vuxen ålder. (Postat på Facebook den 19 april).

Bild tagen i augusti år 2015.

Om jag ska vara ärlig så har jag hamnat så otroligt mycket efter efter allt som hänt sedan år 2012, att jag ej längre vet hur jag förväntas vara. När man blir förvaltad, läs "omyndighetsförklarad", så stagnerar utvecklingen- särskilt när man blir satt på boende med LSS, har förvaltare och dessutom får spendera tid på slutenvården när man hotat beslutsfattarna..

Hm, så min trygghet och det invanda de senaste sju åren ligger i att mest sitta hemma vid datorn. Känns till och med osäkert att röra sig utomhus när man blivit stämplad som mig. Jag betraktar mig själv som fast i ett fientligt land.. Alla svenskar är inte fientliga, men uppenbarligen så krävs det bara att psykvården/BUP är det så blir man snabbt persona no grata för alla andra myndigheter och tjänstemän också. Och har man en kommun mot sig så kan de lätt vända folket mot en också..

Det är svårt att veta hur man skall tänka och vara som "vuxen" när man inte har klivit in på arbetsmarknaden, inte har utbildat sig färdigt och har satts under omyndighetsförklaring i sju års tid. Då stagnerar utvecklingen och man fastnar i en gammal mentalitet. Sen tvingades jag till viss utveckling för att ta mig ut ur slutenvården.. Men efter ett och ett halvt år som en fri man, men fortfarande alltjämt satt under förvaltning, så har jag ju återfallit i att mest sitta vid datorn. Något jag även gjorde på slutenvården större delen av tiden, men man var iaf aktiv i att sysselsätta sig då detta krävdes för att bli fri.

Har inte pallat ngn sysselsättning sedan dess. Särskilt inte på stället där jag var då.. Eftersom att det påminde om straffet. Aja, det är inte bra att det är som det är nu.. Jag gillar så klart mitt gamla intresse från tonåren.. Men jag vet ju att jag egentligen borde ha lämnat den livsstilen för längesedan. Även om jag inte kan rå för allt, då besluten som fattats har tagits av andra än mig- mot min vilja, så har jag ändå en viss skuld i att inte ha försökt ta mig ur det genom plugg eller arbete. Att jag istället valt att använda datorspel och tv-serier som droger för att komma bort från en jobbig verklighet. Och endast vara driftig när det kommer till min blogg och att bedriva en hopplös kamp, men som åtminstone upplyser vad som är fel med Umeå kommun och psykvården etc.

Men jag har inte alls den mentalitet folk i min ålder har. Just för att jag inte utvecklats i samma takt som dem.. Då jag har till skillnad från dem blivit stämplad felaktigt och sedan placerats i en stagnerande situation. Jag hade kunnat plugga och söka jobb, men man blir ju depp när man är med om skit likt den jag utsatts för- då har man varken orken eller energin till att plugga eller jobba.. Desto lättare att bara luta sig tillbaka och glida in i spelvärlden eller i TV-serier. Energi för att skriva på bloggen får man ju så fort ilskan kommer..
Sen är jobb inte så attraktivt när det handlar om jobb för ersättningar, där jag inte styr inkomsterna- utan förvaltaren. Man vill ej jobba för ngn annan. Ingen annan ska bestämma över det man tjänar in helt enkelt. Man är ingen slav.

Men som sagt, tiden går och man känner att man blir gammal utan att ha fått vara "vuxen". Man känner att världen runt omkring förändras i en allt snabbare takt.. Folk som skaffar familjer, ser betydligt äldre ut och som också utvecklat en vuxnare mentalitet och attityd. Visst, jag är mycket mer vuxen än innan vården. Jag kan resonera vuxet kring saker och jag hotar ej och dylikt numera. Dock så är jag fortfarande i en ungdomlig mentalitet när det kommer till tv-serier och spel. Och jag tror inte att det kan ändras innan man pluggat färdigt och kommit ut på arbetsmarknaden. Och problemet är att jag förlorat mitt driv, mina ambitioner -efter all skit..

Har liksom förlorat framtidstron tror jag. Så jag lyckas inte få tummen ur röven.. Gör bara samma saker varje dag.. Jag har iofs sedan förra sommaren av och till modifierat spel. Visst är det intressant och kan vara värt en del att kunna. Men det krävs en högre nivå av sådana skills för att kunna få arbeta, och då särskilt i nyare spel med nyare program. Lär jag mig hantera de senaste programmen så kan jag säkert få jobb. Men som det är nu så är det mest tio år gamla spel eller äldre. Så det leder nog inte till jobb även om jag får en viss tillfredsställelse av att lyckas med sysslan. Har dessutom velat modifiera spel i flera år så jag försöker att slutföra det målet.

Men i ärlighetens namn rinner livet ifrån en och man ser alla andra bli oigenkännliga utan att själv vara med i svängarna.. En viss skuld måste tilldelas myndigheterna, domstolen och förvaltare som förhindrat mig ifrån att utvecklas tillsammans och i samklang med andra. De ville hela tiden att jag skulle bli en enstöring, inte ha några vänner, hamna utanför i samhället och allmänt bli en förlorare som de kan utnyttja likt vilken "svartskalle" som helst, för invandring eller adoption handlar om att vi ska bli utnyttjade som billig arbetskraft- tro ingenting annat, -även om adoptivföräldrarna ville väl så ville inte myndigheterna väl.. Stor jävla miss att be de djävlarna om HJÄLP....

Ja, i vilket fall.. De ville att saker skulle gå åt helvete och det har de också gort eftersom diagnoserna kunnat användas mot mig på alla möjliga sätt i vuxen ålder. Jag är nu en vuxen man på 26 år, men har fortfarande inte utvecklats mentalt till det. I vissa hänseenden så är jag färdigutvecklad och kan resonera som en vuxen.. Men i andra så gör jag ingenting för attt ta mig framåt och beter mig som en tonåring i det att jag lirar spel och ser serier. Jag inser att jag måste gå vidare, men samhället tog någonting ifrån mig- och jag har inte känt framtidstro sedan dess..

De tog min status som normal ifrån mig.. Så allt annat än att bråka med dem om detta och förvaltarskapet har känts meningslöst. Men nu känner jag att tiden rinner iväg. Mitt största problem är att jag inte får tummen ur röven, och saknar den framtidstro som behövs för att hitta viljan till att kämpa. Utan vilja ingen ambition, utan ambition inga mål och utan mål ingen handling..

Jag måste agera för min egen skull. Jag är dock ett vanedjur.. Jag har vant mig de senaste sju åren med att bara sitta och spela och se serier, extra mkt kanske på psykvården där man ej kunde göra annat.. Och jag har otroligt svårt att bryta invanda rutiner.. Så jag är fast i en dålig vana, som funkade i yngre dar men som snart är ohållbar. När ersättningen dras in vid 30 får jag stora problem om jag fortfarande lever som nu.. Så det är viktigt att på något sätt kunna hitta en väg framåt. Annars kommer allt falla samman om några år.. Min nuvarande livsstil borde varit över senast vid 21.. Så jag spelar på övertid redan..