Tegs Centralskola förflyttade mig, rätten dömde mig medans de som gjort elaka saker mot mig inte bevärdigades en prövning av rätten eller fick någon som helst konsekvens av skolan! Här kan ni läsa hur bråkstakarna resonerade!

Howmo =Herman (killen som slängde sönder min bandspelare/Walkman och som ägde mössan som jag urinerade i, gammal klasskompis förövrigt och har varit en kompis lite då och då)

BB = Björn Bäckström (gammal fiende som var rasist på den tiden, nuförtiden har vi inget otalt med varandra, bror till den dömde knivmördaren Staffan).

Korv =Snubbe på apberget.se som hatade mig och som var vän med BB m.m.

Miss_Balim= Tjej som var vän med Korv och BB.

Loool= Snubbe som var ovän med BB men som ändå ogillade mig. Senare en vän till Emilia och andra utsugare. Tror att han hatade mig för att Elin "Åkiz" Åkerlund och Linn Forsgren gick runt och spred rykten när de gick i årskurs 7 och jag i årskurs 9 att jag taffsat på dem..(Inte sant, Åkiz polisanmälde mig men det lades ner pga att allt var påhitt).

Läs apbergetkonversationerna nerifrån och upp! Utspelar sig under december 2005 samt lite senare, just efter mössincidenten eller just innan:

Bakgrunden till all skit som drabbat mig! Händelsen på TegsCentralskola i december 2005! Kissmösseincidenten!

Läraren Ted och jag som jag såg ut i slutet på 2005!

Jag yrkar ersättning av Håkan Gyllin för att jag förlorade hunden under mars 2011!

Jag yrkar ersättning av Håkan Gyllin för att jag förlorade hunden under mars 2011!

Jag vill först och främst hänvisa till lagarna som finns i ärendet med katten där det står skrivet bland annat att en förvaltare inte har rätt att ta och ge bort egendom. I fallet med Dobermannen så har min förvaltare tagit hunden efter en överenskommelse, gett bort den tillfälligt i två veckor i enlighet med samma överenskommelse men sedan när kvinnan i fråga beslutat att inte köpa hunden olovligen låtit henne sälja den trots att den vid tillfället fortfarande var min hund, min egendom!! Han skulle ha hhämtat igen hunden och gett den till mig!

Det andra brottet som han kan antas ha begått är att han INTE lämnade in värdepappren på mitt ägandeskap av hundvalpen till Jordbruksverket, istället så gav han bort dessa värdepapper till obehöriga inom SOC som gjorde sig av med dem.. Utan dessa papper var inte jag en lagfäst ägare av valpen och kunde därför inte begära att polisen skulle hämta igen den.. Förvaltaren hade en skyldighet i sin yrkesutövning som min förvaltare att lämna in dessa värdepapper till berörd myndighet, Jordbruksverket i detta fall.. Att han inte gjorde detta innebär att jag vill begära skadeersättning!

Hunden kostade 4000kr, taxi och hundsaker motsvarade 1000kr och flygresan gick på 2000kr så sammanlagt handlar det om 7000kr som gick till spillo.. Då får ni även tänka på att grejerna jag sålde så som tv-spel och annat såldes för halva prislappen.. Alltså har jag egentligen förlorat cirka 14000kr. Jag fick visserligen pengar av förvaltaren utdelat i småsummor lite nu och då men i överenskommelsen så skulle jag få hela summan på 4500kr av förvaltaren/soc medans resterande 2500kr skulle ges till mig av mina föräldrar. Jag fick summan av föräldrarna som de skulle ge mig på 2500kr men sen köptes jämten för 1600kr av dessa och den togs ifrån mig efter nuvarande förvaltaren Robert Marklunds anmälan.

Hur som helst så kan man säga att jag gick miste om de där 4500kr som jag skulle fått för hunden men eftersom att jag faktiskt inte ville sälja hunden och hade sålt saker för cirka hälften av deras ursprungliga prisvärde så kan det antas att 8000kr gick mig förlorat. Jag ville inte ha 4500kr, jag ville behålla dobermannvalpen!! De sålde den olagligt utan min tillåtelse.. Jag hade aldrig sålt tv-spelen för dessa pengar då spelen var värdare att ha kvar.. Däremot ville jag hellre ha en Dobermannvalp än spelen.
Jag kräver ersättning i pengar för det här ärendet gällande hunden.

Djurförbudet och det faktum att min Dobermann blivit äldre (fick den i mars och då var den 10 veckor) gör att jag kräver pengar istället för att få tillbaks dobermannen. Om djurförbudet upphävs framöver så vill jag ju helre ha en dobermannvalp.

Förutom lagtexterna som jag hänvisar till i kattärendet så finns dessa lagtexter att begrunda:

Föräldrabalken

12 § En förordnad förmyndare, god man eller förvaltare får inte ge bort den enskildes egendom, om det inte är fråga om personliga presenter vars värde inte står i missförhållande till den enskildes ekonomiska villkor.

Med överförmyndarens samtycke får den enskildes inkomster användas till understöd åt anhöriga eller andra som står den enskilde nära. Lag (1994:1433).

6 § Förmyndare, gode män och förvaltare skall se till att pengar och värdepapper som tillhör den enskilde förvaras så att de inte sammanblandas med tillgångar som ställföreträdaren annars förvaltar.
Om den enskilde äger värdehandlingar eller annars har rättigheter på grund av sådana handlingar, svarar förmyndaren, den gode mannen eller förvaltaren för att behövliga registreringar och anmälningar görs. Lag (1994:1433).

14 § Förmyndare, gode män och förvaltare är skyldiga att ersätta skada som de uppsåtligen eller av vårdslöshet har orsakat den enskilde.

Om flera förmyndare, gode män eller förvaltare är ansvariga, svarar de solidariskt för ersättningen. Ersättningsansvaret skall slutligt fördelas mellan de ansvariga efter vars och ens grad av vållande. Om någon saknar tillgångar att betala sin andel med, skall de övrigas ansvarighet för bristen bestämmas enligt samma grunder. Lag (1994:1433).

15 § Talan om ersättning enligt 14 § ska väckas inom tre år från det att handlingar som anges i 16 kap. 8 § har lämnats över till den som är behörig att ta emot redovisning för förvaltningen. Om talan inte väcks inom nämnda tid, är talerätten förlorad. Detta gäller inte, om ställföreträdaren har gjort sig skyldig till brottsligt förfarande. Lag (2008:910).

Det var allt jag ville ha sagt angående dobermannvalpen.

Lagar att ta hänsyn till gällande kattärendet två veckor efter påsk år 2010

Föräldrabalken
14 § Förmyndare, gode män och förvaltare är skyldiga att ersätta skada som de uppsåtligen eller av vårdslöshet har orsakat den enskilde.

Om flera förmyndare, gode män eller förvaltare är ansvariga, svarar de solidariskt för ersättningen. Ersättningsansvaret skall slutligt fördelas mellan de ansvariga efter vars och ens grad av vållande. Om någon saknar tillgångar att betala sin andel med, skall de övrigas ansvarighet för bristen bestämmas enligt samma grunder. Lag (1994:1433).

15 § Talan om ersättning enligt 14 § ska väckas inom tre år från det att handlingar som anges i 16 kap. 8 § har lämnats över till den som är behörig att ta emot redovisning för förvaltningen. Om talan inte väcks inom nämnda tid, är talerätten förlorad. Detta gäller inte, om ställföreträdaren har gjort sig skyldig till brottsligt förfarande. Lag (2008:910).

12 § En förordnad förmyndare, god man eller förvaltare får inte ge bort den enskildes egendom, om det inte är fråga om personliga presenter vars värde inte står i missförhållande till den enskildes ekonomiska villkor.

Med överförmyndarens samtycke får den enskildes inkomster användas till understöd åt anhöriga eller andra som står den enskilde nära. Lag (1994:1433).

Brottsbalken
8 § Den som, i annat fall än särskilt i detta kapitel omförmäles, olovligen tager och brukar eller eljest tillgriper något, dömes för egenmäktigt förfarande till böter eller fängelse i högst sex månader. Detsamma skall gälla om någon utan tillgrepp, genom att anbringa eller bryta lås eller annorledes, olovligen rubbar annans besittning eller ock med våld eller hot om våld hindrar annan i utövning av rätt att kvarhålla eller taga något.

Är brottet grovt, dömes till fängelse i högst två år.

4 § Den som, i annat fall än förut i detta kapitel är sagt, med egendom, som han har i besittning men vartill ägande- eller säkerhetsrätt är förbehållen eller tillförsäkrad eller eljest tillkommer annan, vidtager åtgärd varigenom egendomen frånhändes den andre eller denne annorledes berövas sin rätt, dömes för olovligt förfogande till böter eller fängelse i högst två år.

5 § Om någon, som på grund av förtroendeställning fått till uppgift att för någon annan sköta ekonomisk angelägenhet eller självständigt handha kvalificerad teknisk uppgift eller övervaka skötseln av sådan angelägenhet eller uppgift, missbrukar sin förtroendeställning och därigenom skadar huvudmannen, döms han för trolöshet mot huvudman till böter eller fängelse i högst två år. Vad som har sagts nu gäller inte, om gärningen är belagd med straff enligt 1--3 §§.

Är brottet grovt, skall dömas till fängelse, lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömande huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas, om gärningsmannen begagnat falsk handling eller vilseledande bokföring eller tillfogat huvudmannen betydande eller synnerligen kännbar skada.
Missbrukar någon, som fått till uppgift att sköta rättslig angelägenhet för någon annan, till förfång för huvudmannen sin förtroendeställning, döms han enligt första stycket, även om angelägenheten inte är av ekonomisk eller teknisk art. Lag (1986:123).

6 § Den som, i annat fall än förut i detta kapitel är sagt, genom missbruk av behörighet att i annans ställe företaga rättshandling skadar denne eller med missbruk av behörighet att göra gällande skuldebrev eller dylik handling kräver vad annan tillkommer, dömes för behörighetsmissbruk till böter eller fängelse i högst två år. Detsamma skall gälla, om någon fordrar betalning jämlikt handling som ej blivit utgiven eller för gäld som redan är gulden eller ock kräver att utfå gods som han redan bekommit eller mot krav åberopar kvitto som icke utgivits.

7 § Om någon olovligen brukar någon annans sak och därigenom vållar skada eller olägenhet, döms han för olovligt brukande till böter eller fängelse i högst ett år.

Detsamma skall gälla, om innehavaren av en fastighet brukar denna till men för annans rätt till den genom att olovligen bygga, gräva, plöja, ta upp väg, låta kreatur beta eller vidta någon annan dylik åtgärd.
Är brott enligt första stycket grovt, döms till fängelse, lägst sex månader och högst fyra år. Lag (1993:207).

6 § Den som olovligen intränger eller kvarstannar där annan har sin bostad, vare sig det är rum, hus, gård eller fartyg, dömes för hemfridsbrott till böter.

Intränger eller kvarstannar någon eljest obehörigen i kontor, fabrik, annan byggnad eller fartyg, på upplagsplats eller på annat dylikt ställe, dömes för olaga intrång till böter.

Är brott som i första eller andra stycket sägs grovt, dömes till fängelse i högst två år.

Angående nästa ärende som då härrör min första katt! Två veckor efter Påsk 2010!

"Jag betraktade min första katt som min son och hade döpt den till Tiger. Jag var ju ständigt med den under en termins tid och höll på med den både när jag satt vid datorn eller gjorde annat. Tog även med den till olika kompisar ibland via transportburen som jag hade på styret till moppen.

Den katten kom när man sade dess namn och var väldigt fin.. När jag sedan blev övertalad att plugga på annan ort under vårterminen år 2010 så var det med löften från socialpedagogen Jan Öström och min ex-förvaltare Håkan Gyllin att vi skulle diskutera vad vi skulle göra med katten efter någon vecka.. Till dess skulle föräldrarna mata den och sköta kattlådan varannan dag och eftersom att jag kom hem varannan helg så fick den ju träffa mig ibland. Det var djurförbud på internatet där jag pluggade utanför Ö-vik så jag kunde inte ta med mig katten dit.. Föräldrarna ville dock inte fortsätta att sköta katten så jag skulle lösa problemet genom att någon kompis eller syrran skulle ta den tills vidare.. Katten mådde inte dåligt och var ännu mer på mig än förr när den inte sett mig på länge.

Sedan på en lördag i slutet av påsklovet år 2010 så snackade jag och förvaltaren om hur vi skulle göra med katten och han betedde sig som en diktator.. Han sa: "Jag ska komma och hämta katten på söndag vid tiotiden och sen så far jag och lämnar den hos en "kattmamma" (tant som tar hand om katter), du kommer inte få tillbaks den då det ingår i hennes kontrakt att hon behåller alla katter som hon tar om hand"! Jag sa nej till detta men han fortsatte "Jo, så kommer det att bli. Det finns inga andra lösningar för dina föräldrar vill inte ta hand om den".. Jag sa att syrran eller ngn kompis kan ta den men han ba "Din syrra kan inte ha två katter (det var innan hon skaffade en hund) och kompisar som Ilona vågar JAG inte lämna den till, det ska vara någon som den är säker hos och som kan ta hand om den".. Jag var tjurig och sa nej men han sa att han skulle ta den.

Jag for iväg snabbt på söndagen så förvaltaren han aldrig ta katten. Vad gör han då? Jo, han ber SoL-teamet att fara hem till mig och låsa upp dörren (ovälkomna när jag inte är hemma) på onsdagen och sen går han in och beslagtar min katt, stoppar in den i MIN transportbur för katter och kör den till en kattmamma. Sedan ringer han upp mig och berättar vad han gjort.. Jag anser att detta är hemfridsbrott av solteamet och förvaltaren och att jag måste vara hemma om de ska gå in i min lägenhet, alternativt ska de fråga mig först.. Sen blev jag förbannad då jag var i Mellansel och inte kunde göra ett skit.. Jag ville också vara med när katten försvann och ta farväl om den skulle ges bort..

Här har vi de punkter jag vill lyfta fram:

1. Hemfridsbrott, varken teamet eller förvaltaren hade rätt att låsa upp min lägenhetsdörr eller att gå in i lägenheten, teamet låste upp och förvaltaren gick in i lägenheten. Ingen hade frågat mig om tillåtelse men teamet kan ursäktas med att förvaltaren Håkan Gyllin sagt till personen därifrån som låste upp att han hade laglig rätt till detta i egenskap av min förvaltare och att de därför inte hade något val.
Problemet är bara att detta stämmer inte och min nuvarande förvaltare Robert Marklund har själv påpekat att han INTE har laglig rätt att gå in i min lägenhet och t.ex. hämta räkningar utan att först få min tillåtelse. Förvaltaren var och är ju bara förvaltare över ekonomin och god man över resten.

2. Egenmäktigt förfarande, katten blev stulen och gavs bort utan min tillåtelse till tredjepart. Förvaltaren gav bort min katt utan laglig rätt att göra så. Ekonomisk egendom innebär inte att han förvaltar över djur eller saker som tillexempel datorer. Jag kollade med en jurist och faktum är att förvaltaren inte hade rätt till att ta min dator, något som Håkan Gyllin hotat mig med att göra. Det är i princip ingen skillnad på att ta min dator än det är att ta min katt.. Varken katten eller datorn är pengar utan annan egendom!

3. Olovligt brukande av annans egendom, Håkan Gyllin tog min katt och stoppade in den i en transportbur för katter som tillhör mig och som fanns i min hall. Han brukade sedan olovligen transportburen när han olovligen transporterade min katt till kvinnan som sedermera fick katten. Jag menar att han olagligt brukat min transportbur och att detta orsakat mig skada! Jag fick tillbaks buren men inte katten och det var katten jag brydde mig om mest samt ville behålla mest.

Med tanke på att jag hade väldigt nära band till katten Tiger som jag ägt i ett års tid så kräver jag skadestånd/ersättning för Håkans agerande. Katten kostade mig bara 100kr när jag köpte den men betänk även att jag köpte ett klösträd för 1999kr, mat/vattenskål, kattlåda, kattsand och massa annat i samband med köpet av den.. Dessa behöll jag i och för sig men de förlorade sin mening när katten var bortgiven till tredjepart. Värdet i pengar för katten motsvarar inte värdet som katten hade för mig på ett personligt plan som min famljemedlem. Det är i min mening inte okej att han agerat på det här sättet.

Min reaktion efter att Polismyndigheten i Västerbottens län lagt ned förundersökningen mot min ex-förvaltare angående ärendet med Dobermannvalpen

Nu läggs förundersökningen ned på grund utav att han anses ha rätten att besluta om jag ska ha hund eller inte.. Jävla förtryckarsamhälle! Jag får inte styra över mina pengar, ta lån, teckna abbonemang eller ingå avtal! Om jag te.x säljer mina tv-spel och får pengar i handen som jag använder till att köpa en hund så kan förvaltaren ingripa och ta hunden i beslag och låta sälja den med hänvisning till att jag gjort ett ekonomiskt avtal när jag köpte hunden och eftersom han inte godkänt avtalet så kan han avbryta det..

Helt sinnessjukt, man är totalt rättslös mot sin förvaltare eftersom att han har makten att godtyckligt besluta över mitt huvud! Han anses veta bättre och ska agera i mitt intresse och föra min talan! Att jag kan tala själv utan problem för min sak eller att jag kan avgöra själv om jag vill ha en hund tar de ingen hänsyn till! Jag behandlas som om jag vore efterbliven i stil med Cykel-Ingemar när jag engentligen har alla hästar hemma plus några extra hästkrafter! Att han agerar mot mitt intresse tar inte rätten, åklagare eller polis hänsyn till.. Här talar vi om grovt tjänstefel! För att något ska vara i mitt intresse så måste jag stödja det, annars är det fan inte i mitt intresse utan i andras intresse!

Jag polisanmälde min tidigare förvaltare Håkan Gyllin för att han inte lämnat in ägandebeviset för hunden till jordbruksverket utan istället lämnat in det till soc så att de kunde göra sig av med det, jag anmälde även kvinnan som sålde min hund utan lov! Om jag inte var satt under förvaltarskap och blivit utsatt för detta så skulle de ha begått ett brott.. Men förvaltaren ursäktas för att han har i uppgift att avgöra om jag klarar av något eller inte.. Han ansåg att jag inte klarar av en hund!



Att sno min hund för att sedan låta någon tredjepart sälja den till någon fjärdeplats ÄR inte OKEJ!!! Jag skiter i om rätten och alla rättsinstanser anser att han gjort rätt i egenskap av förvaltare, DET VAR INTE RÄTT FÖR JAG ÄR EMOT FÖRVALTARSKAPET!!!

Om jag begår självmord eller liknande så är Tingsrätten, Hovrätten, Överförmyndarnämnden, Läkare från Psyk/Bup och denne man som rår för det!

De har saboterat mitt liv! Förvaltarna är diktatorer som styr och ställer, rätterna har satt mig under förvaltarskap, Överförmyndarnämnden har argumenterat för förvaltarskap och läkarna/psykiatriker har skrivit läkarintyg och utlåtanden som gör det möjligt för rätten att tilldela mig förvaltare. Läkarna är riktigt stora skurkar som stämplar mig som efterbliven, psykiskt störd och allt möjligt nonsens för att jag ska kunna bli satt under förvaltarskap! Det är riktigt sjukt.

PS: Jag har ingen psykisk störning men när jag låg på psyket så uttalade sig en läkare om det i negativ riktning men det stöds ej av intyg. Det som stöds av intyg är att jag skulle ha nedsatt utveckling och skit men det är bara läkarnas påhitt som rätten tyvärr tror på...

De får en normal man att framstå som något han inte är.. Klart man blir självmordsbenägen då!

Angående min olovligt bortsålda/stulna Dobermann! 2

Mötet med socpedagogen och förvaltaren innan jag lät dem (efter att de kommit med lögner och hot) ta hunden:

Jag hade haft min valp i nästan en vecka och jag hade skött den. Problemer med hunden var att den inte kunde lämnas ensam men detta löstes genom att den följde med mig exakt överallt. Den var oerhört lyhörd och fäst vid mig. Det fanns inga aggressioner och den var snäll mot allt och alla!

Hur som helst, min förvaltare ringde mig under onsdagen och förklarade att jag måste he bort hunden dagen därefter för att min hyresvärd annars hotat med att vräka mig omgående, förvaltaren påstod att han och min socpedagog skulle komma förbi under morgondagen och diskutera ut en lösning med mig då det framkommit uppgifter till hyresvärden från solteamet om att jag vanvårdat hunden. Det var klagomål från någon inom solteamet om att den inte rastades tillräckligt, inte fick vatten samt bajsade och kissade inne.. Allt detta var rent nonsens då jag gick ut med den väldigt mycket, alltid gav den vatten (även om vattenskålen var uppdrucken på morgnarna) och rastade den så mkt att den bara bajsat inne tre gånger under en hel vecka.. Kissandet var värre men jag torkade alltid upp och gick ut med hunden efter att detta skett. En valp kan inte förväntas vara rumsren. Kritiken från solteamet saknade helt grund, förövrigt så var det bara någon inom solteamet som kom med anklagelser och de flesta håller inte med om dem.. Iaf, förvaltaren sa att jag riskerade vräkning och verkade tro på solteamets grundlösa anklagelser..

Dagen därefter så kom då förvaltaren och socpedagogen hem till mig. Det talades om att jag skulle gå skola i Mellansel nästa termin och att jag därför inte kunde ha kvar hunden, då kontrade jag med att det var fem månader till skolstarten samt att man kan betala fodervärd etc.. De kom tillbaka till hoten om vräkning och jag påstod att om hyresvärden vill tillåta syrrans hund så borde han inte kunna vräka mig för att jag skaffat en, och om han gör det så är det inte mitt problem eftersom min förvaltare då bara bör söka en ny lägenhet och tills dess så kan jag bo hos syrran eller hemma hos föräldrarna. Förvaltaren och socpedagogen tog upp Solteamets påståenden och hotade med vannvårdsanklagelserna men jag stod fast vid att de var grundlösa..

Efter ett tag så lyckades de få mig att acceptera att de skulle köra hunden till en kvinna på Tomtebo. Min socpedagog sa ungefär såhär: "Jag har en kontakt inom SOC som heter Kicki och hon har eventuellt en kompis som är hundvan och som kan mycket om hundar. Hon har erbjudit sig att ha din hund i två veckor men det är inte säkert att hon kan behålla den eftersom att hon har en annan hund på g sedan tidigare, men om köpet av den hunden ställs in så köper hon möjligtvis din hund och då får du tillbaka alla pengar". Jag förklarade att jag var tveksam och att jag gillade min hund men han försäkrade mig med löften "Du kommer att få möjlighet att besöka hunden och se den växa upp samt till att umgås med den, det kan vi fixa, det är inga problem" så jag gick med på deras förslag.

Dealen var nu denna: Min förvaltare skulle ta hunden till den här kvinnan som var Kickis vän och där skulle den vara tills hon beslutat sig för att ha kvar den eller ej. Jag skulle ha möjlighet att i framtiden oavsett vart den hamnar få träffa hunden osv och alla pengar skulle betalas tillbaks till mig. Om kvinnan inte ville behålla den skulle vi titta på det om två veckor..

De följde inte avtalet..

En vecka senare så fick jag reda på att kvinnan inte ville behålla min hund och att de hade planer på att lägga ut den på blocket. Jag protesterade mot detta då jag inte vill att någon random person på blocket köper den, hur ska jag då kuna träffa den?! Dessutom ville min syster eventuellt att en av hennes kontakter i femtioårsåldern skulle köpa den då hon och jag då skulle kunna "låna" den. Jag krävde att få tillbaks hunden och att få veta vem som den var hos men förvaltaren och socpedagogen vägrade att uppge kvinnans namn.. De påstod att de inte visste vart hunden var samt att de lovat kvinnan att få förbli anonym! Jag hade aldrig godkänt att någon som är hemlig ska få ha min hund!!!

Vi skulle diskutera om detta på måndagen därefter men det blev på tisdagen.

Jag kom till socialkontoret på tisdagsmorgonen och där befann sig förutom jag min förvaltare, min socpedagog, min hyresvärd samt den där Kicki som kände kvinnan som hade min hund. Alla gaddade ihop sig och sa att jag var klokast om jag lyssnade på dem.. De körde med hot och dylikt. Jag har full förståelse för hyresvärden då han förklarade att han inte vill ta ansvar för att en Dobermann möjligen kan bita sönder lägenheten. Hyresvärden sa dessutom att han godkänner en lugnare ras men att han inte tycker att jag ska köpa en innan skolan är klar. Han var den enda vettiga där.. De andra hotade mig!

Förvaltaren sa att han snackat med min nya förvaltare som tillträder nästa vecka och at denne man sagt att om jag inte slutar tjafsa om hund så kommer han ansöka om totalt förvaltarskap (då kan de ta ifrån en internet och annat), jag sa att det inte fanns någon grund för ett sådant förvaltarskap men förvaltaren sa att det är det Tingsrätten som avgör.. Kicki fyllde i med att de var fyra personer där som försökte övertala mig till att inte ta tillbaka min hund och att om jag inte lyssnade så bevisar det att jag inte kan "samarbeta" och att jag gör okloka val och därför kan anses vara i behov av ett totalt förvaltarskap.. Jag anser att samarbete handlar om att de som samarbetar får ut något av det, inte om att en part bestämmer och om den andra inte lyder så kan han inte samarbeta! Det är ett konstigt sätt att se på samarbete!! När Italien och Tyskland samarbetade under andra VK så fick båda ut något av det, man kan inte säga att Danmark och Tyskland samarbetade eftersom att Danmark i praktiken tvingades till samarbete under tvång och ockupation.. Jag tvingas till detta, då är det inte ett samarbete utan diktatoriska metoder! Senare så hotade både Kicki och förvaltaren mig med att om jag tog tillbaks min hund så skulle de göra en anmälan om vanvård baserat på solteamets uppgifter, jag sa att dessa inte ick att bevisa men då sa de att det var ord mot ord och att några från solteamets ord väger tyngre än mitt ord.. Jag kontrade då med att mina föräldrar kan intyga att jag skött hunden!

Senare började Kicki säga saker som att hennes hundvane kompis påstår att "din hund inte kan vara själv och är jätte svår! Den behöver helst bo ute på landet samt arbeta som draghund och passar inte alls in i en lägenhet". Jag förklarade att Dobermannhundar är fan inga draghundar och att den visserligen var uppvuxen på landet under de första tio veckorna men att den mycket väl kan bo i en lägenhet. Att den inte kan vara själv löser an med träning samt att jag för det mesta umgicks med den. Hon pratade om att min hund enligt hennes kompis behöver en hundvan ägare och att jag inte var rätt person... Jag kontrade då med att säljaren inte hade något problem med mig som köpare samt att han haft tolv valpar och två vuxna hundar! Jag retade mig på att denna Kicki pratade om sin kompis som någon man bara måste lyssna på!! Jag avskyr besserwissar som tror att de vet bäst, jag kan mycket väl ha den hunden oavsett vad hennes hundvane kompis säger!! Min socpedagog läste upp texter härifrån också..

Senare kom vi in på hunden igen och vad som skulle göras med den. Min hyresvärd ville att en eventuell handskakning skulle gälla. De tvingade på mig det här med att inte ta tillbaks hunden och jag anser därför att det inte gäller. Nu avslutades mötet med att jag och hyresvärden skakade hand om att jag inte skulle ta tillbaka hunden och ha den i hans lägenhet men jag tänker inte stå fast vid att hunden ska säljas eller något sådant.

Bland annat så hade jag tydligt sagt att hunden förblir min tills jag fått ALLA pengar för hunden och dessutom så skulle min förvaltare hur som hellst skicka in papper till Jordbruksverket på mitt ägandeskap tills jag eventuellt skulle sälja den..

Problemet är nu att kvinnan som hade hunden har sålt den till någon och att min förvaltare GETT bort papperna om MITT ÄGANDESKAPSINNEHAVANDE till SOC!!! Jag blev alltså aldrig reggad som ägare och SOC har förmodligen skapat ett nytt ägandeskap för personen som köpte hunden! Problemet här är att det INTE var JAG som SÅLDE HUNDEN!!! Det var inte jag som fick pengarna (även om soc har lovat att jag ska få dem så fick jag dem inte när personen fick hunden) det var inte min vilja att sälja den samt att det var förvaltarens jävla skyldighet att skicka in mitt ägandeskapsinnehav till jordbruksverket men detta har han inte gjort!!!

Förövrigt vad gäller diskussionen om hunden så körde förvaltaren med att jag juridiskt sett förlorade ägandeskapet över hunden när jag lämnade bort den. Detta kan om det stämmer bara innebära att socpedagogen och förvaltaren lurade mig! Jag gav inte bort den med målet att inte behålla ägandeskapet utan var öppen för att ta tillbaks den!

Jag ringde polisen på 112 och då sa de åt mig att ringa 11414 och efter att ha snackat med en kvinnlig polis så framkom det att eftersom jag inte är reggad ägare så kan de inget göra men hon trodde att det kanske kan vara tjänstefel av förvaltaren att inte ha skickat int pappren om mitt ägandeskap till Jordbruksverket.. Jag skulle enligt henne höra av mig till en jurist så jag ska kontakta min advokat i hot-ärendet och höra om han gjort ngt brottsligt. Han borde ha skickat in pappren. Om jag varit registrerad ägare hade polisen kunnat hämta hunden.

Angående min olovligt bortsålda/stulna Dobermann! 1

Angående min Dobermann-valp:

Jag for och hämtade hem den från Malmö tisdagen för tre veckor sedan. Jag hade då velat köpa en Dobermann sedan början av terminen och mycket av tjafset med min förvaltare i början av det här året handlade om att han inte ville godkänna ett hundköp och vägrade ge mig pengar till en från min fond eller mitt kapital. Syrran hade fått sin hund genom att hennes god man gav henne pengar från hennes kapital så jag tyckte att det var fel och orättvist att min förvaltare sa nej..
Jag löste problemet genom att vecka efter vecka sälja mina ägodelar samt söka efter Dobermanns på blocket, denna ras var dock väldigt ovanlig och särskilt här uppe i norr. Jag hade i början av året haft en svart hundvalp på g i Haparanda men eftersom att jag övertalades att gå skola i Mellansel så ställde jag in köpet och den blev sedan såld eftersom att jag senare när jag ändrade mig av olika anledningar (hot mot förvaltaren osv) blev inlåst på en psykiatrisk avdelning.. Hundvalparna blev sålda medans jag satt inne och dessa kostade enbart 2000kr om jag hämtade dem eller 4000kr st om de skulle ha kört den till mig med lastbil.

Medans jag var på psykiatrin fick jag tag i en ny säljare som hade en svart Dobermanvalp (hane) och hon var trevlig och ville sälja den till mig. Den här hunden saknade stamtavla men gick att regga då bägge föräldrarna hade stamtavla och jag kunde köpa den för 7000kr plus resekostnader (den fanns utanför GBG). De i Haparanda saknade stamtavla och gick inte att regga eftersom en av föräldrarna saknade stamtavla. Iaf, den här tanten ändrade sig och ville inte längre sälja hunden när jag råkade nämna mitt förvaltarskap! Hon fick för sig att hunden måste ha en ägare som kan sköta om den och att jag inte var en sådan eftersom at jag hade förvaltare, det betydde enligt henne att jag inte kan sköta mig sj...

Då kontaktade jag en seriös kennel som sålde Dobermanns för 10000kr/st och dessa valpar fanns utanför Stockholm och var fyra månader gamla. Hon sa att deras valpar inte hade någon aggresivitet kvar och att de var hur underbara som helst samt att hon själv börjat med en Dobermann som första hund så hon tyckte inte att det var något problem att jag var nybörjare. Jag sa att jag skulle återkomma när jag fick tillräckligt med pengar (hade cirka 4k). Hennes valpar blev sålda innan jag fick ihop tillräckligt med pengar..

Ett tag senare efter att jag släppts från psykiatrin och fått sålt en massa tv-spel med mera så kom det fram en annons på Blocket om bruna Dobermannvalpar som såldes för femtusen kronor st i Vollsjö utanför Malmö. Jag ringde upp och bad säljaren att hålla en tik åt mig. Tanken var att jag skulle köpa en valp vid åtta veckor samt att det skulle vara en tik så att det skulle bli enklare för mig som nybörjare.

Min förvaltare lovade att betala resan eftersom att han inte ansåg sig kunna säga nej om pengarna gick till saker (åt mig), resor eller liknande. Men han ville inte bidra till hunden eftersom att han i så fall skulle bära ansvaret för att ha tillåtit mig att köpa en hund. Jag tänkte somsagt köpa hunden redan vid åtta veckor men blev övertalad av min socpedagog och hyresvärden att inte göra det..

Min hyresvärd sa att han inte trodde att jag skulle klara av en hund och särskilt inte en krävande hund och sen yrkade han på att hyreskontraktet var emot djur och att han varit snäll som tillåtit katter. Å andra sidan så yrkade jag på att min syster har samma kontrakt och samma hyresvärd men fick sin Golden. Hyresvärden lyckades i alla fall få mig att vilja köpa en raskatt istället och det var något som förvaltaren tänkte fixa utan vidare från mitt konto också. Problemet var bara att jag ångrade mig två veckor senare efter att ha snackat med hundägaren och sagt att jag inte skulle köpa hunden, han blev rätt besviken eftersom han hållit den.. Jag hade använt att jag omöjligt kan fara till Sturup för att sedan resa till Lund och sedan till Sjöbo och sen där bli hämtad av hundägaren när jag hade feta transportburen att bära runt på som argument till att inte fara ner och köpa hunden. Bland annat det argumentet som föräldrarna och socpedagogen körde med.

Sen kom jag på att problemet enkelt kunde lösas om jag kunde få hundägaren att komma med hundvalpen till flygplatsen, på så sätt skulle jag ju slippa fara runt med buren överallt. Jag ringde upp säljaren och förklarade min idé och han gick med på det ifall jag skulle betala 2000kr i förväg till honom. Jag tog den här risken och förde över 2000kr via internetbanken till honom i förväg. Allt gick som planerat och jag fick hem världens goaste och finaste bruna Dobermannvalp för 4000kr, jag hade då prutat ned priset på valpen med en tusenlapp. Sen tillkom resekostnader för 2000kr samt extra kostnader för hundsaker (matskål, madrass, vattenskål, koppel och halsband) och taxi med tusen spänn. Åkte ju taxi från djurafärren med buren och sen med buren till flygplatsen och sen med hunden och buren från flygplatsen..

Jag har slitit och kämpat för att både få råd med och kunna hämta hem den här valpen och jag har sålt bort många grejer. Jag fick kvitto på att hunden var registrerad med chip, vaccinerad, avmaskad osv och sen fick jag ett kvitto där det stog säljarens namn och adress samt info om hunden och sen så fanns det en tom del där jag skulle skriva in mig som ny ägare. Detta gjorde jag också! Det här papperet skulle skickas in till Jordbruksverket omgående.

När jag kom hem så bad jag farsan att skicka in papperet (kostade 70kr) men han sa åt mig att ge papperet till min förvaltare för att det var hans jobb att skicka in det, jag sa att jag inte litade på honom men farsan sa att det var lugnt.. Grejen är den att min förvaltare skickade aldrig IN papperet och har nu gett bort det till SOC!!! Detta är tjänstefel!!!!!!!!!! Hans uppgift var att skicka in papperet på mitt ägandeskap snarast men han väntade med detta.. Jag sa åt honom många gånger men han påstod att det inte var nödvändigt och att jag ändå var ägare!?

Iaf, jag tog hand om hnden i en vecka (tills torsdagen för två veckor sedan) men sen så lurade min socpedagog och förvaltaren mig till att lämna bort den till någon hundvan kvinna i två veckor.. Hon skulle då besluta sig för om hon skulle behålla den eller inte. Beslutet blev att hon inte skulle behålla den men hade hon behållit den hade hon måstat betala mig femtusen först. Nu när hon valde att inte behålla den så ville hon sälja den på Blocket och detta var jag emot. Min förvaltare och socpedagog hade försäkrat mig att jag skulle få hälsa på och umgås med hunden lite då och då men detta händer inte om den säljs på blocket samt att jag som ägare ville bestämma vem som ska köpa den.