From: Victor Nygren [mailto:nygren319@hotmail.com]
Sent: den 31 mars 2014 04:21 To: Consular Subject: RE: Two adopted twins from Sao Paulo in Brazil bullied through school, various psychiatric institutions stamped them and wrote error resulting in minor declaration / stewardship and more!
Hej, finns det möjligheter som adopterad från ert land (och med medborgarskap antar jag, men utan kunskaper i språket portugisiska) att söka er hjälp då jag och min tvillingsyster anser oss förtryckta och psykiskt torterade av PSYKIATRIN och Umeå Kommun. Vi ansågs fullständigt normala innan Barnpsykiatrin (BUP) i tonåren skyllde vår utsatthet til följd av mobbing/rasism på oss. Istället för att skriva att vi blev utsatta av rasistiska vita svenskar så skrev de att vi led av "svårigheter med det sociala samspelet" och gav oss retardationsdiagnoser och autistiska diagnoser.. Diagnoser som använts till att omyndighetsförklara/förvalta oss och en massa annat. Jag ansågs normalbegåvad och hade bra och riktigt bra betyg på nationella prov. Jag ansågs fullständigt normal av fröken i mellanstadiet och jag hade inga särskiljande drag. Men i årskurs 9 så blev det en del problem och naturligtvis så ger man sig på mig/offret för att slippa bemöta rasism och mobbing. Flyttade mig från skolan och så. Mina adoptivföräldrar var godtroende som vanligt och köpte allt som BUP skrev. Dessutom i egenskap av vita föräldrar så insåg de aldrig att vi kunde vara utsatta för rasism.. Vi pratar ju felfri svenska, är uppvuxna i Sverige med svensk kultur och bör därför anses som helt vanliga svenskar. En blindhet för att vi har en annan hudfärg än gemene svensk och att detta faktum kan leda till utsatthet och mobbing i skolan led de av. Min syster mobbades större delen av skolgången. Skillnaden i hennes fall är att hon ansågs av skolan och andra vara under normalnivån vad gäller skolprestationer och förmåga. Mina adoptivföräldrar har alltid varit rättvisa. Så de har gett mig samma handikappinsatser (LSS, gode man/förvaltare, SOL, SOC-kontakt etc) som min syster. Ingen av mig och min syster trivs eller vill ha denna typ av "stöd och hjälp" som vi ser som "förtryck och diskriminering". Men i min systers fall så ansågs hon ligga under normal nivå i skolan medan jag låg på normal nivå. Ibland över normal nivå till och med. Jag har senare blivit utsatt för en häxjakt där man utnyttjat barnpsyks diagnoser till att ge mig djurförbud, en allvarlig psykisk störning och liknande. Jag har stora planer på att bemöta allt sådant framöver då jag anser att allt är ett resultat av att Barnpsyk strök över rasismen när jag gick i årskurs 9 på Tegs Central i Umeå. Hade de istället erkänt att jag och syrran var offer för rasism och mobbing istället för att skylla allt på oss med att vi led av sociala svårigheter så skulle förvaltarskap, LSS och psykiska störningar aldrig ha kommit på fråga. Man har gång på gång använd samma BUP-journalhandlingar som underlag för olika läkarintyg, bedömningar och tvångsändamål. När man är inom rättspsykiatrin så är det ett otidsbestämt straff. Och kämpar man mot ett sådant straff när man är inneliggande så blir man väl aldrig utsläppt. Men det är klart att jag aldrig ansett mig socialt efterbliven, autistisk eller allvarligt psykiskt störd. Att jag mått psykiskt dåligt över ständig psykisk tortyr och diskriminering i form av ett påtvingat förvaltarskap och särbehandling för att psykiatrin skrivit att jag skulle vara annorlunda vilket jag inte är mer än till ursprung och hudfärg är inte så konstigt. Men rättspsykiatrin i Huddinge skyllde gärna på bråk i skolan och annat och förklarade psykiskt dåligt mående med medfödda problem. Istället för att se att det är just omyndighetsförklaringen och annan negativ särbehandling som gjort att jag mått dåligt psykiskt åren 2009-2012. Mår ju fortfarande piss över förvaltarskap, LSS osv. Det är därför jag undrar om den brasilianska ambassaden är intresserad av min och min systers historia? Och att hjälpa oss från detta rasistiska förtryckarsamhälle som Sverige faktiskt är där vi behandlas lägre än hundar!!!? Och jo, Sverige är ett bra och fint land för alla som "inte hamnar i systemet".. Problemet är ju att om du blir utsatt eller mobbad i skolan för att du inte ser ut som andra så då skyller man det på att du har något medfött fel istället. Man DÖLJER RASISMEN genom att skuldbelägga offer för rasism med att de har något medfött fel. Sen skriver de också att "han eller hon uppfattar inte saker som andra och kan inte förstå de medmänskliga sociala signaler som andra barn skickar till honom eller henne". Med andra ord så är man socialt efterbliven och kan inte förstå att de andra bara "menar väl" med sin rasism och mobbing. Genom detta resonemang så drar man ner trovärdigheten för oss som utsatta också. Förvaltarskapet/omyndighetsförklaringen drar också ner våran trovärdighet.. Och speciellt en allvarlig psykisk störning som de drar till med i extremfall (mitt fall, inte syrrans) eftersom att jag till skillnad från min syster har bekämpat myndigheterna och förvaltarskapet. Då är jag ju en rättshaverist som de vill trycka till. Och de är livrädda för att de ska ha gjort fel och att jag ska ha haft rätt. Adoptivföräldrarna står inte upp för oss, har inte slagits för oss, har inte stått upp för vår normala status, har inte varit kritiska mot psykiatrin eller andra, har inte agerat ansvarsfullt efter tonåren och har i praktiken övergivit oss/lämnat över oss i händerna på Psykiatrin, SOC och domstolen.. De borde aldrig ha fått adoptera! Man skriver i domstolshandlingarna från domstolen att "barnens bästa" är det viktigaste och att det är för "barnens skull" som man adopterar/adopterar bort dem. Sanningen är den att Sveriges myndigheter, psykiatri och domstol bara bryr sig om adoptivföräldrarna. Det är inte för adoptivbarnens skull som adoptionen godkänns utan man tänker på de vita adoptivföräldrarna. Så länge adoptivföräldrarna är nöjda så är samhället nöjt. Uppstår det konflikter i hemmet eller på skolan och föräldrarna kontaktar psykiatrin eller socialtjänsten så är det aldrig "barnens bästa" som är i fokus. Då är det adoptivföräldrarna man vill hjälpa och barnen är bara som husdjur man behandlar som "grisarna i säcken". Vill föräldrarna ha ett svar på varför vi hamnar i så mycket konflikter på skolan t.ex. så ger Psykiatrin dem ett svar helt utan tanke på om det gynnar oss "adoptivbarn". De stämplar oss med någon diagnos och sen eftersom svenska föräldrar är godtroende gentemot myndigheter och andra så tar de tacksamt emot den förklaringen. Helt plötsligt så kan man bli påtvingad assistenter och allt möjligt! I själva verket så var vi bägge fullt normala men mörkhyade i ett vit-dominerat samhälle. Vi är uppväxta på TEG i Umeå där majoriteten är vita och det fanns kanske fyra mörkhyade på Tegs Central skola år 2006. När vi blir mobbade för vår hudfärg och sånt så väljer psykiatrin inte att ge föräldrarna den förklaringen att vi är ofer för rasism. Istället så förklarar man rasismen med att vi har medfödda handikapp. Ofta så kan ovetskapen om de biologiska föräldrarna leda till att man antar från svenskt håll att de kanske led av psykisk sjukdom eller autism, således är möjligheten stor att även vi, deras biologiska barn, lider av psykisk sjukdom och autism. Hade saken gällt en vit unge så hade man aldrig tänkt sig att den biologiska föräldern kanske lider av psykisk sjukdom eller autism och att ungen därför lider av detta.. Då hade man snarare sett att det handlar om utbredd mobbing. Visst hade en vit kunnat få liknande problem med diagnoser, men då hade man förklarat dessa diagnoser med ungens agerande och inte med att de "okända biologiska föräldrarna" förmodligen hade sjukdomar till följd av "knarkande" eller liknande problematik. Ja, man kan ofta anta att adopterade har biolofgiska föräldrar som är misslyckade på det ena eller andra sättet.. Jag önskar även att jag fått lära mig portugisiska i Sverige sedan ung ålder men mina adoptivföräldrar har inte insett att ett sådant behov funnits då jag "skulle bli svensk" och samhället har ej erbjudit detta i skolan. Enligt lag har man som invandrad/adopterad rätt till detta. Men det är enbart de som invandrar utan att vara adopterade som får detta per automatik. En adopterad kan få detta men då måste man begära det självmant. Som liten insåg man inte behovet men nu vill jag ärligt talat inte bo i Sverige längre och önskar jag kunde portugisiska så jag kunde fly landet. Det här är ett förtryckande skrämmande förmyndarsamhälle där jag och min tvillingsyster pga mörkläggning av rasism och eventuell rasism från psykpersonal har fråntagits mänskliga rättigheter och stämplats med diverse fejkdiagnoser så att grund för detta skulle finnas. Jag och syrran upplever inte att våra liv är bättre i Sverige än vad de hade varit om vi fått växa upp i Brasilien. Vi hade inte omyndighetsförklarats eller stämplats med diagnoser i Brasilien. Men här bland vita rasister så är det ju självklart att vita inom myndigheter och psykiatri alltid tar parti för vita barn och att vi då blir utsatta för allt hat och all mobbing. Sen stämplade som en följd utav det. Saken är den att inavndrare som invandrar med hela familjer och bor i segregerade områden de utsätts inte på samma sätt av psykiatrin. Svensk psykiatri vet om att dessa har hela sin släkt och alla sina invandrarvänner som backar upp dem. Det finns även organisationer som "Afrosvenskarnas riksförbund" som de kan vända sig till. Men vi adopterade har inga släktingar, inga vänner från Brasilien eller annat adoptivland och vi har inga stora organisationer som backar upp oss. Vi har dessutom svenska namn och en svensk uppväxt vilket ger psykiatrin och andra en ursäkt att behandla oss som alla andra svenskar utan att ta hänsyn till vår lilla skillnad vad gäller hudfärg, en skillnad som spelar väldigt stor roll för rasister och nazister i Sverige. När vuxna blundar för ras/hudfärg och inte ser rasismen/nazismen så skyller man istället alla konflikter på adoptivbarnen och då går det som för mig och min tvillingsyster. Adoptionen syftar till att vi ska bli "svenskar" och åtnjuta lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter som etniska svenskar. I realiteten så tar man ifrån oss lika rättigheter och därmed lika möjligheter genom psykiatrins försorg och stämplingar, och kvar finns bara lika skyldigheter.. De har t.ex. mage att kräva att vi ska jobba och ta ansvar som vuxna, följa lagar och regler som vuxna, ta vårt straff om vi begår brott som vuxna och så vidare.. Men vi ska ändå inte få ha självbestämmanderätten över våra egna liv och våra egna pengar likt 99% av den svenska befolkningen och vi ska ändå inte få ingå vuxna avtal, teckna abbonemang, ta lån eller på annat vis vara myndiga. Vi är straffmyndiga men inte MYNDIGA.. Sjukt anser jag, om man är omyndighetsförklarad bör det ju självklart gälla straffmyndigheten också kan man tycka. Men det är sjukt att vi har blivit förvaltade/omyndighetsförklarade och stämplade med en massa diagnoser.. Allt i syfte att frånta oss de lika rättigheter och möjligheter som vi försäkrades och lovades i samband med adoptionen. Det finns en strukturell rasism mot mörkhyade i Sverige. De flesta invandrare har ju inte medborgarskapet. Vi adopterade som har ett svenskt medborgarskap måste förhindras att spela på lika rättigheter som andra vita svenskar genom att man går via psykiatrin istället. Annars finns det ju inget som hindrar adopterade från att påverka samhället eller klättra upp i trappstegen så att säga. Genom psykdiagnoser så kan adopterade hållas på mattan och en vit maktsordning kan behållas. Det är bara att kolla på polisen, domstolen, regeringen, riksdagen och chefredaktionerna för de största tidningarna.. VITT.... Så nog vill man frånta adopterade lika rättigheter och möjligheter, så som man gjort mot mig och min tvillingsyster. Sen om man är självmordsbenägen eller på annat sätt vill undfly tortyren som det innebär att bli behandlad som något man inte är, (att få tvångshjälp och att vara omyndighetsförklarad) så blir man inlåst på psyket igen.. Jag är i dagsläget ute i samhället men jag är öppenvårdad samt förvaltad. Min syster är helt fri men förvaltad och tvingas av förvaltaren att bo på ett LSS-boende. Ingen av oss trivs med förvaltare, LSS, tvångsvård eller något som inte fullt normala individer har. Vi var ju och är fortfarande fullt normala. Sen har ju fem års diskriminering nu satt sina spår. Får du höra i fem års tid att du är si eller så och trycks ner mentalt under lång tid så påverkas ju ditt psyke utav det. Vilken hjälp kan man få från Brasiliens ambassad? Det här landet förtrycker oss.. Vi är medborgare i både Brasilien och i Sverige. Adoptivföräldrarna förstår ju inte vad de utsatt oss för genom att gå till barnpsykiatrin.. Flera års psykisk tortyr från psykiatri och samhälle. Samhället berättigar tortyren genom att säga att den är till för "vårt eget bästa" samt att det är ju "hjälp och stöd" (för de som är sjuka) men vi anser detta vara diskriminering och förtryck. Vi är ju nämligen inte som rasisterna påstår sjuka eller annorlunda. Det är klart att mörkhyade i ett vitt land blir annorlunda per automatik. Så mycket för svensk tolerans. Den svenska toleransen är en myt, en vit lögn som bara döljs väldigt skickligt av myndigheter och tjänstemän. Jag trodde länge på lögnen tills jag själv hamnade i skiten.. Sverige är nog ett av de mest rasistiska länderna i Europa, och då får ni tänka på att det finns ingen statistik (vilket skall finnas enligt FN-konventionen) på hur mörkhyade i Sverige upplever Sverige och svenskarna. Rasifiering är ett relativt nytt begrepp i Sverige och smygrasismen i Sverige har funnits bakom kulisserna länge. Man kan säga att Sverige har en antirasistisk fasad, men bakom den fasaden så finns en helt annan verklighet!! Hur kan jag bli fri från Sverige? Kan ambassaden hjälpa mig och min syster?! Jag vill enbart bo i Sverige om de tar bort förvaltaren, diagnoserna och erkänner mig som en fullt normal människa. Detsamma gäller min tvillingsyster.. Om vi ska bli fortsatt torterade för att barnpsykiatrin har rasister i sin personal som stryker över rasism i skolan och istället skyller på oss som var offer för rasism så ser jag ingen framtid längre. Adoptivföräldrarna kanske var bra föräldrar när vi var små och allt var problemfritt. Men så fort det blev bråk i tonåren så blandade de in psykiatrin.. De var inte lämpliga och kan inte hantera tonåringar som hamnar i trubbel. Att mörka i en vitdominerad skola hamnar i trubbel är ju inte så konstigt.. Svenskar är ena djävla rasister ibland.... Och vi adopterade får hela skulden.. Hjälp oss!! :( Jag vill föra en privat dialog med ambasaden tills vidare och vill ej att Ambassaden kontaktar utomstående fram tills dess att jag är fri från öppen rättspsykiatrisk tvångsvård. Men när jag blir fri (eller ifall det drar ut på tiden) så vill jag göra allt för att få upprättelse mot systemet. Och då ingår det självfallet att ni, den Brasilianska ambassaden, ska få tillgång till allt material som berör mig och min syster inklusive annat som motbevisar journalhandlingar osv om intresse finns hos er för detta material. Det är sinnessjukt hur Umeå kommun har behandlat oss.. Två fullt friska och normala adopterade mörkhyade medborgare. Men om man är mörkhyad och adopterad från ett utomeuropeiskt land så skall man aldrig tro att man är lika mycket värd som en vit svensk i skolan, minsta konflikt och det blir den adopterade som snart är psykiskt sjuk och gud vet vad. Alla myndigheter och bedömare samt personal är ju VITA. Den vita flocken är sig själv närmast och som mörkhyad och adopterad in i flocken så får man passa sig. (Adopterad in i finrummet, invandrare som invandrar är ju utan medborgarskap och har per automatik lägre rang). Minsta lilla konflikt även om det är vita som startar konflikten på grund utav intolerans och rasism resulterar i att man blir utsparkad från flocken.. Eller fråntas sina mänskliga rättigheter, och förlorar lika rättigheter och möjligheter som andra i flocken. Att vara omyndighetsförklarad gör en i praktiken rättslös då ingen instans tar en seriöst och förvaltaren eller andra lyssnar man på istället.. Det spelar ingen roll hur intelligent man är när man har en förvaltare. Svenskar tror mycket på papper och ser inte verkligheten. Står det att jag är knäpp så är jag knäpp och man tar sig inte tid att utforska saken närmare än så.... Mitt mobilnummer är 076-1303447 Mvh Victor Fernando Nygren alternativt "Fernando Dos Reis Silva".