Jag och min tvillingsyster är adopterade från Brasilien år 1990 - till ett kristet svenskt par som värderade kärnfamiljen.
PS: Den som påstår att jag eller syrran led av autistiska drag i tonåren (16 års ålder) kanske motbevisas av gamla bilder, ett av skälen till att jag la ut dem. Vi lekte ju hela tiden med varandra, inte för oss själva - när vi var små.. Olikt den med autism och som leker för sig själv, samt ej kan leka med andra.
Som jag påstått tidigare så är diagnoser ett maktmedel man använder mot folk som betett sig oönskat, och det används så att samhället kan skjuta över sina egna problem på individer - ofta den/de adopterade barnen.
Som jag påstått tidigare så är diagnoser ett maktmedel man använder mot folk som betett sig oönskat, och det används så att samhället kan skjuta över sina egna problem på individer - ofta den/de adopterade barnen.
Länk till artikeln med Jimmie Åkesson:
https://www.svd.se/utvecklat-mina-varderingar-om-samkonad-adoption
https://www.svd.se/utvecklat-mina-varderingar-om-samkonad-adoption
I vilket fall, som adopterad tycker jag inte adoptioner av utomeuropeiska barn till ett västerländskt land är positivt - finns för mycket misstänksamhet och rasism mot folk som ser annorlunda ut för att sånt skall funka. Det fungerar säkert utmärkt i barndomen men sen då?
Nej, jag tycker adoptioner borde fokusera på inhemska barn (etniska svenskar som är vita) först och främst - så slipper barnen drabbas av utfrysning senare i livet.
Gällande homoadoptioner så har jag varit negativ sedan 2006.. Inte för att jag ser saker från ett föräldraperspektiv (likt förespråkarna gör, de ser det utifrån perspektivet att alla måste få bli föräldrar) utan för att jag ser det från ett barnperspektiv - att barn förtjänar både en mamma och en pappa..
I dagens samhälle med extremfeminism så vill iofs många att barn skall växa upp utan fäder.. Så rätten till en pappa värderas inte starkt längre. Men jag håller fast vid att det är en viktig punkt för ett barn och specifikt pojkar.
Vad adopterade barn anbelangar så riskerar de nog mycket ret och mobbning endast för att de ser annorlunda ut. Skall man då lägga till homosexuella föräldrar så de blir mobbade för det med? Två mammor kan inseminera istället, då blir barnet också likt den ene av föräldrarna - mycket bättre alternativ.
Två pappor låter riskabelt, med tanke på pedofilrisken - och varför är två homosexuella män okej som föräldrar men inte en pappa och en mamma där pappan är "vanlig heterosexuell man"? Kanske tycker politikerna att bögarna är tillräckligt feminina för att vara bra pappor.. Likt Morsorna - och olikt riktiga pappor så är de inte manliga..
Men jag måste säga att pojkarna behöver riktiga fadersgestalter, inte bögar, att se upp till och lära av - adopterade barn riskerar både pedofili och mobbning med homosexuella pappor. Så jag är motståndare till det.
Förstår inte varför Åkesson är för, tror han på allvar att större delen av svenska folket är positiva till homosexuella föräldrar för adoptivbarn? Min åsikt som adopterad själv (före detta adoptivbarn - nu vuxen) är ett fett nej till detta.. Behöver bara gå till mig själv, för att inse att jag ej velat ha två Mammor.. Eller två pappor..
När Morsan inte förstod en så förstod farsan, och Morsan har andra kvalitéer än Farsan. Bättre med två olika kön än två lika som föräldrar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar