2012-07-20 Docent "J.R.T"
(Markerat med stora bokstäver är felaktigt, förvrängt eller överdrivet. Det kan även vara vinklat mot mig eller alternativt vara värt att framhäva).
Utredningen baseras på tre samtal med Victor Nygren samt tillgängliga handlingar.
1. medicinsk betydelse för den undersökte av förekomst i släkten av psykiska störningar, allvarligare kroppsliga sjukdomar, kriminalitet och
missbruk:Tillsammans med sin tvillingsyster blev han bortadopterad när han var 2½ månad gammal. Han har inte haft någon kontakt
med sin biologiska brasilianska släkt och känner således inte till fall av sjukdom, missbruk eller dylikt.2. allvarligare kroppsliga sjukdomar eller skador hos den undersökte:
Victor Nygren har Typ 1 diabetes
och behandlas med insulin, som han själv injicerar flera gånger per dag.3. tidigare psykiska störningar:
Ur journalen förd vid BUP-kliniken, Norrlands Universitetssjukhus hämtas följande:
"Han inkom tillsammans med föräldrarna på remiss från skolsköterskan 2000-04-10 med anledning av att han kommit i konflikt på skolan, vilket ledde till okontrollerbar aggressivitet där han var svår att nå. Enligt föräldrarna hade sonen tagit till knytnävarna eller tillhyggen när han kände sig hotad eller mobbad av större pojkar och därför känt att han behövde försvara sig. Man ansåg att det var ett bekymmer att ingen trodde på honom. NÄR DET GÄLLDE HANS SVÅRIGHETER ATT SLÄPPA DET SOM HADE HÄNT MENADE MAN ATT HAN MYCKET VÄL KUNDE LÄMNA EN HÄNDELSE OM DEN VAR UTREDD OCH KLAR MEN ATT HAN INTE KUNDE GLÖMMA DET SOM HÄNT OM MAN INTE PRATADE OCH REDDE UT SITUATIONEN. Föräldrarna menade att han var märkt och ensam fick ta ansvar för de konflikter han blev inblandad i. Sonen kände sig mobbad av lärarna och han upplevde att han aldrig blev trodd. Det förekom också konflikter i hemmet syskonen emellan. Diagnosen blev UTAGERANDE STÖRT BETEENDE (UNS). Man beslöt om familjesamtal. Vid återbesök hade situationen i hemmet blivit mindre konfliktfylld. I juni uppgav han att det hade gått att undvika konflikter och bråk i skolan. Familjen fortsatte att strukturera upp rutiner och aktiviteter vilket gjorde att båda barnen kände sig nöjda. FADERN FICK BERÖM AV SONEN då denne var mindre högljudd. Även systern hade det jobbigt i skolan och var mycket
ensam och utanför. Hon var mobbad i flickgruppen. I september var det fortfarande lugnt. Sonen kunde diskutera och reflektera över saker utan att bli aggressiv och utagerande. I OKTOBER FÖREKOM EN KONFLIKT PÅ SKOLAN MED EN ANNAN ELEV SOM REV UR HANS BÖCKER UR BÄNKEN OCH KNUFFADE BÄNKEN VARPÅ VICTOR NYGREN BLEV ARG OCH TÄNKTE GE SIG PÅ DEN POJKENS BÖCKER. REKTORN TOG TAG I HONOM OCH FÖRSÖKTE VIFTA IVÄG HONOM VARPÅ HAN BLEV JÄTTEARG OCH BÖRJADE KLÖSA OCH SPARKA REKTORN. POJKEN HADE EMELLERTID INTE STARTAT BRÅKET ENLIGT DE ANDRA ELEVERNA. Föräldrarna berättade om tvångsmässiga drag till exempel att handduken skulle hänga rakt och han tittade noga i glaset efter skräp och han inte tålde minsta fläck på kläderna.......................................................................................................................................................................
Ovanstående är bara början av Docent J.R.T:s Medicinsk-Psykiatriska utredning gjord på Rättspsyk i Huddinge sommaren år 2012 när jag var misstänkt för olaga hot vid två tillfällen, grovt olaga hot vid ett tillfälle, olovlig körning med trimmad moped (räknas då som MC utan körkort eftersom att den gick snabbare än en moped,) och överträdelse av besöksförbud.
Det finns mycket att säga om hela utredningen, och jag har år 2013 redan gått igenom alla mina synpunkter på "Socionom-delen" vilket finns som ett långt inlägg här på bloggen sedan sommaren år 2013 - så jag antecknade det blogginlägget ett år efter att jag dömts till vården. Jag påbörjade ett nytt inlägg gällande den medicinsk-psykiatriska delen vid samma tidpunkt men skrev aldrig över mer än ovanstående. Min skrivare/scanner/kopiator införskaffade jag år 2014 mot sommaren så jag hade ingen scanner innan dess - vilket innebar att alla inlägg innan sommaren 2014 blev handskrivna där jag tvingades skriva av journal-handlingar skriftligt istället för att enkelt bara scanna in handlingarna likt jag gjorde perioden sommaren 2014- slutet av 2016 vad gäller BUP-handlingar och gamla DOM:ar samt handlingar kring förvaltarskapet. Jag återkom dock inte till rättspsyks utredning.
Så texten ovan från Rättspsyk i Huddinge har existerat som ett ofärdigt "draft" sedan sommaren år 2013 men har aldrig färdigställts. Tanken var då att göra ett superlångt inlägg kring alla fel, vinklingar och överdrifter i utredningen - likt jag redan gjort med socionom-delen. Varför detta inte blev gjort har nog många förklaringar.
Så en rättspsykatrisk utredning består av sex delar - Socionom-utredning, Medicinsk-psykiatrisk-utredning, psykolog-utredning, en utredning vilken jag inte minns namnet på gällande hur man fungerat på avdelningen samt slutligen en sjätte sammanfattande del.
Så socionom-utredningen hade två delar - Barnpsyk och Rehab/Vuxenpsyk - jag rättade endast barnpsyk-delen då det var endast barnpsyks handlingar som jag hade gått igenom i detalj på bloggen år 2012-2013 - så med dessa kunde jag hänvisa till journalerna, till domar och andra juridiska handlingar etc - för att sedan påstå att socionomen ljugit, överdrivit eller ändrat citat så att de blivit värre - alltså jag hade kött på benen i form av andra inlägg som jag kunde länka till. När det gällde vuxen/Rehab-psykiatrin så hade jag endast rättat de första 8-14 felaktiga/missvisande uppgifterna så det fanns liksom inte lika mycket att hänvisa till. Totalt var det ju 101st inringade "fel" i den journalen men jag hade aldrig tagit mig tiden för att gå igenom dem, vilket kan tyckas ha varit ett misstag eftersom att vissa uppgifter från Vuxen/rehab-psykiatrin var anmälningsbara mellan 2011-2013 så om jag hade fokuserat på dessa fel så hade de eventuellt gått att anmäla - olikt barnpsyks uppgifter daterade 2000-2001 samt 2004-2007 - vilka alla var preskriberade.
Preskriptionen gällde ju två år från det att uppgifterna skrivs ner, inte två år från det att man läste uppgifterna - och jag läste dem för första gången år 2012 under våren när BUP-journalen avslutades redan i slutet av år 2007. Detta hindrade emellertid inte rättspsyk från att använda uppgifter så långt tillbaka som år 2000 i sin utredning, detta oavsett om de stämde eller var felaktiga/missvisande. Barnpsykiatrin har satt i system att skriva ner uppgifter och sedan inte redovisa dessa för familjerna - så man får en chock längre fram när det står missvisande och rentav felaktiga eller överdrivna uppgifter - som sedan hanteras som fakta 12 år senare av bl.a. rättspsykiatrin!
Nu tänker jag lite kortfattat bemöta det som jag faktiskt hade antecknat sommaren år 2013 för att sedan publicera detta inlägg. Jag anser nämligen att det är uppgifter jag har synpunkter på - vissa av dem är dock desamma som i socionom-utredningen, vilka används i mer än en av utredningarna. Det man kan se är att en rättspsykiatrisk utredning är inte en utredning endast utav en persons tillstånd vid tiden för brotten 2010-2012, utan även en utredning av en persons psykiska hälsa vid alla tidigare incidenter - så man döms till allvarligt psykiskt störd inte för brotten, utan för sin psykiatriska historik - finns det tillräckligt mycket gammal skit de kan lyfta fram och peka på så kan man alltså bedömas som "allvarligt psykiskt störd" vid ett brott år 2012 - även om de flesta av handlingarna de lyfter fram skedde i barndomen när man var mycket yngre och inte hade stämplats som psykiskt störd över huvud taget. Vidare använder rättspsykiatrin handlingarna godtyckligt, ändrar citat och vinklar allt mot den som utreds - så det är uppenbart att man försöker hitta argument för att kunan säga att den som utreds är allvarligt psykiskt störd vid brotten - även om handlingarna man pekar på inte har något med brotten att göra alls.
Kort och gott är det som att bli åtalad för allt som någonsin antecknats kring i ens liv, och inte endast brotten - brotten är det du döms för - men din allvarliga psykiska störning grundas på allt de någonsin antecknat kring dig - så uppenbarligen blev du dömd som allvarligt psykiskt störd efter att de lyft fram alla dina gamla incidenter - du bestraffas således med "allvarlig psykisk störning" för allt du gjort i ditt förflutna - och därmed agear rättspsyk domare i det att de läser kring alla dina tidigare handlingar i journalerna, sedan dömer de dig om du är frisk eller inte - men allt går inte rätt till utan de vrider och vänder godtyckligt på allt som finns skrivet i journalerna så att det passar deras syften - du har ingen rätt till advokat, de lyssnar inte på något du säger, de skriver vad som helst och ändrar på vilken mening som helst eller vilket ord som helst och sen skickar de utredningen till domstolen som använder den som grund när du döms - och du får absolut ingen chans att bemöta det som står skrivet i utredningen eller försvara dig. Domstolen ser den som fakta gjord av professionella psykiatriker och läkare, psykiatrikerna och läkarna menar att det som finns i gamla journaler alltid stämmer och är sant - och den som skrivit journalerna kan ha medvetet vinklat, överdrivit eller skrivit som de gjort för att svartmåla patienten.
Sammanfattningsvis jag blev dömd för brotten år 2012, men jag blev även dömd av rättspsyk som frisk eller störd för all skit de antecknat sedan år 2000 när jag endast var tio år gammal. Dessa människor ältar ständigt att man skall glömma det som hänt - men tvekar inte en sekund att dra upp allt som hänt sedan man gick i lågstadiet när man utreds - hur ska jag kunna glömma det som hände på lågstadiet om de använder dessa uppgifter när jag är 22 år gammal för att påstå att jag är psykiskt störd? De gamla handlingarna är ju skälet till varför jag bedömdes som psykiskt störd. Sedan menar jag att uppgifter är missvisande och felaktiga eftersom att personalen varit partisk mot mig på barnpsykiatrin. Men inte endast där - rättspsyk i Huddinge var väldigt partiska de med. De är illvilliga och vänder sina texter så att de blir så negativa som möjligt.
Förklaring sett till texten ovan (vilket är en liten del av hela den utredningen):
Mina adoptivföräldrar hade uppgett att jag blev mobbad och hotad på skolan och av det skälet så tog jag till knytnävarna och ibland tillhyggen så som sopborstar för att hålla mobbare på avstånd, det var till och med skolsköterskan på Östtegs skola som uppgav sopborstar vilket stämmer - då jag var i konflikt med flera äldre elever som mobbade mig i lågstadiet hela perioden mellan årskurs 1-4 när det blev bättre, jag minns att det slutade efter den första terminen i årskurs 4 i samband med kontakten med BUP faktiskt - då samtal mellan familjen, BUP och lärare/rektor ledde till att konflikterna kunde lösas - det står till och med i BUP-journalen vilken J.R.T läste när han skrev sin utredning att det fanns en annan kille på skolan som det visade sig hade startat nästan samtliga konflikter och att när skolan tog tag i honom så slutade problemen - men jag fick dock lära mig att gå ifrån av BUP istället för att ta alla konflikter - jag var ju inte typen som fegade ur. I vilket fall som helst - sopborsten användes för att hålla större grabbar på avstånd då jag inte ville bli nerbrottad av dem, och den användes av samma skäl mot någon lärare eftersom att jag hade blivit nerbrottad och fasthållen av en lärare vilket jag så klart inte ville skulle hända fler gånger.
Jag använde alltså en sopborste i åldern 7-10 år för att hålla större och fler elever på avstånd, samt enstaka manliga lärare som annars hade gripit tag i mig och brottat ner mig - jag hade ju en historik av bråk flera gånger i veckan, vilket man inte får intrycket av i J.R.T:s utredning där han skriver om något enstaka fall - men enligt remissen till BUP år 2000 så nämns det "bråk flera gånger i veckan i flera år där jag tappar kontrollen pga raseriutbrott och tar till knytnävar och i vissa situationer tillhyggen i form av sopborste mot elever och ibland lärare" - så J.R.T skrev dels inte att det pågick i flera år sedan skolstarten, att det gällde en sopborste för att hålla folk på avstånd och inte t.ex. kniv, knogjärn eller dylika redskap som flyktingar ofta beväpnar sig med på senare år, med J.R.T:s text så kan ordet "tillhyggen" lätt förleda tankarna fel till de andra just nämnda redskapen vilket alltså blir en tankevurpa då jag som adopterad haft en helsvensk barndom och slogs med nävarna likt andra svenskar, det var endast när de andra var tio pers mot mig ensam eller när det var en lärare som var två meter längre som jag använde en sopborste för att värna mig själv då jag ej ville bli fysiskt nerbrottad av vare sig lärarna eller mobbarna - och vidare att som sagt det nämns i BUP-journalen att en annan kille visade sig ha startat flertalet av konflikterna och när skolan tog tag i den personen, vilket skedde först efter samtalen vid BUP - med andra ord tack vare kontakten med BUP i detta fall, så avtog konflikterna helt och det var inga fler bråk med sopar på rasterna. Mitt problem med J.R.T:s version är att man inte nämner nödvändiga detaljer som i min mening är till min fördel - syftet är att jag skall framstå som sämre. Jag blev heller aldrig utredd av BUP vid detta tillfälle så jag förstår inte hur rättspsyk i Huddinge kan komma sommaren år 2012 och ta upp saker från år 2000 för att använda som underlag för "tidigare psykiska störningar".
Så självförsvar mot mobbare är "tidigare psykiska störningar"... Enligt rättspsyk i Huddinge sommaren år 2012.
J.R.T nämner att "utredningen består av tre samtal med Victor och tillgängliga handlingar"..
Ja, tre samtal där de bara ville ha mina svar på vissa funderingar de hade kring uppgifter i journalen. De antecknade endast det som jag medgav som var negativt och ingenting av det som jag sa angående mobbning, rasism och att jag själv på något vis varit utsatt i skolan - men sa jag att jag fick raseriutbrott vid något tillfälle då skrevs det ner - vilket innebär att i samtal med rättspsyk skall man inte svara alls under utredningar vad gäller gammal skit - eller så skall man svara endast sånt som är till ens egen fördel, för de nämner inget du säger som är positivt för dig men nämner allt du säger som är negativt. Dessa samtal hölls med mig, de samtalade inte med mig - inget av det jag sa togs med förutom det negativa - med andra ord som de säger i USA "Du har rätt att förbli tyst, allt du säger kan och kommer att användas emot dig" - det är vad polisen säger i Amerikanska filmer, men det är också hur du som patient bör agera i förhållande till psykiatrin och framför allt rättpsykiatrin när de utreder dig.
Med detta sagt så baserades i stort sett hela deras socionom-utredning och medicinsk-psykiatriska utredning på gamla handlingar som var dem tillgängliga - men där de kunde välja ut vad de ville anteckna och inte - det skall där sägas att Sibylla LIndgrens eller Berit Prinz BUP-jounral innehöll flera bra stycken som var till min fördel där rättspsyk valde att inte kopiera över några av dessa stycken alls. De kopierade och klistrade över endast det sämsta från BUP-journalen och Rehab-journalen - allt det mindre negativa tog man inte med. Således så föredrar jag ju journalen över rättspsyk-utredningen, vilket är skälet till att jag inte vill förstöra journalen eftersom all skit redan flyttats över och i vissa fall gjorts värre (vinklats eller överdrivits) i RPU:n. Ifall RPU:n inte existerade så hade jag gärna förstört journalen men nu då den existerar så skulle ett förstörande bara innebära förstörelse av det positiva i journalen som inte benämns i RPU:n - allt det dåliga finns ju fortfarande i RPU:n så det tjänar ju inget till att förstöra journalen. Det skulle man ha gjort innan jag blev åtalad år 2012 då jag ville ha bort de negativa uppgifterna som används i den rättspsykiatriska utredningen
Det stämmer vidare att jag har alltid svårt att glömma saker som slutar med att jag på ett orättvist sätt får skit och att saker inte får en korrekt upplösning.
Det kan säkert stämma att BUP gav mig diagnosen "Utagerande stört beteende UNS" efter bråken i lågstadiet men jag minns inte att jag någonsin behandlades efter denna diagnos. Det var mer deras sätt att benämna problemet med att jag utagerade på rasterna när jag hamnade i konflikt. Jag hade inga insatser och ingen diagnos i det vardagliga livet - alltså det fanns ingen som sa att jag led av någon diagnos innan årskurs 9 vilket var år 2006. Men rättspsyk hittade säkert ngn text i ngn journal där de beskrev mitt utåtagerande.
Vidare tror jag inte att min adoptivfar fick beröm av mig efter att ha varit mindre högljudd så uppenbarligen borde det stå tvärtom att jag fick beröm av farsan för att ha varit mindre högljudd..
Avslutningsvis gällande konflikten i klassrummet i årskurs tre med skolbänkarna så minns jag fortfarande att klasskompisen Herman (samma person som ägde mössan i händelsen från årskurs 9 som ledde till att jag bytte skola, blev utredd av BUP för första gången osv för övrigt), hade gett sig på min bänk och slängt ut alla böckerna samt vält bänken - i enlighet med mitt öga-för-öga-tand-för-tand-tänk så gav jag mig självfallet på hans bänk och ville göra samma sak mot honom - det var så jag fungerade - öga för öga, tand för tand - det jag reagerar på är inte detta utan snarare vad detta har med "tidigare psykiska störningar" att göra - så etniskt svenska barn gjorde samma sak mot mig och är inte psykiskt störda, men när jag, en adopterad svensk med mörk hy, ger svar på tal med samma metoder då djävlar snackar rättspsykiatrin 12 år senare om "tidigare psykiska störningar"...
Vidare så var jag mobbad i årskurs 1-4 och jag hade en del kompisar men inte i konfliktsituationer. Blev det bråk så var alla snabba på att skylla på mig jämt och ständigt, detta var normen - alla de vita mot den mörka killen - jag var ensam mörk kille i en klass full av vita killar och tjejer - endast min syster - som även hon var mobbad - var mörk. J.R.T har inget problem med att skriva att min tvillingsyster var citat "mycket ensam, utsatt och mobbad i flickgruppen" i min RPU - vad nu det har att göra med min RPU vet jag inte - men när det gäller mig då skriver han "kände" eller "upplevt" som om jag känt mig mobbad eller hotad men inte egentligen varit det, där i Syrrans fall han skriver att hon "är mobbad i flickgruppen" - mycket märkligt att hon fick vara mobbad och utsatt medans i mitt fall att jag endast fick "känna mig mobbad och utsatt" - riktigt vidrigt faktiskt då vi båda var lika mobbade i lågstadiet. Jag minns ju själv att jag kallades "tigern" och hon kallades "lejonet" och vi slogs ibland tillsammans mot andra på rasterna. Syrran var alltid ungefär lika våldsam som mig. Att hon var tjej innebar inte att hon inte fick raseriutbrott och blev våldsam. Vi brukade ju samarbeta ibland, jag och syrran mot de äldre killarna på rasterna - men av någon anledning får endast hon vara offer medans jag utmålas till gärningsman av rättspsyk/barnpsyk - vilket så klart är vidrigt att läsa. Att jag och syrran, som vilka barn/ungdomar som helst - ibland slogs med varandra - är inte det heller ovanligt syskon emellan. På skolan var vi allierade i lågstadiet men hemma kunde vi självklart råka i luven på varandra, bråk med henne innebar inte att man slogs med nävarna utan det innebar att hon klöste och bet mig, och jag slet henne i håret. I skolan innebär bråken knytnävsslagsmål, brottning och ibland att man tog tag i en sopborste.
Återgår vi till händelsen med bänkarna så skriver J.R.T att en rektor blev klöst och sparkad efter att ha ingripit mot mig i den händelsen - detta är en felaktig beskrivning. Jag minns fortfarande den händelsen väl, den skedde i årskurs 3 och det var Läraren Mai som blev sparkad och klöst efter att hon tagit parti för Herman efter att han startat bråket. Att flera av de andra eleverna alla skyllde på mig var ju för att jag var mobboffret och den mörka eleven i klassen. Det som J.R.T misslyckas med att nämna är vad jag gjorde som föranledde Herman att ge sig på min bänk och slänga ut mina böcker ur bänken samt välta bänken - sanningen är att han började den konflikten, jag försökte senare hämnas med samma medel, klassföreståndaren och läraren Mai ingrep och gav mig hela skulden - efter att de andra vita eleverna skyllt allt på mig vilket normen var i lågstadiet i årskurs 3 och tidigare att skylla allt på mig - och jag blev så arg att jag inte kunde kontrollera mig när jag fick all skuld därav blev läraren Mai sparkad och klöst - (vilket var fel av mig) - precis likt i årskurs nio senare när jag fick skulden efter att samme elev Herman startat en konflikt och läraren Ted greppade tag i mig och höll fast mig istället för i honom - då reagerade jag precis likadant som i årskurs tre - jag kunde inte ta att jag fick skulden när någon annan startat konflikten - det var kränkande och hände hela perioden årskurs 1-3 innan BUP aktiverades i årskurs 4 och fick slut på det.
Jag är inget fan av BUP men kontakten i årskurs 4 år 2000-2001 var faktiskt positiv då den ledde till att konflikterna slutade. Detsamma kan inte sägas om kontakten i högstadiet som var långtifrån positiv. Det bästa med kontakten 2000-2001 var att samtalen mellan familjen, BUP och lärarna/rektor ledde till att den riktiga skurken på skolan, en stor kille vid namn Kristoffer, kunde identifieras och hanteras - med honom hanterad av lärarna hade jag ej längre skäl att slåss då han var den som ständigt startade bråk och konflikter på rasterna med yngre elever - inte endast mig, utan även Herman och andra blev utsatta för honom. Herman, han var en klasskompis - bråket med honom var något enstaka bråk - tror jag hade två konflikter med honom i låg- och mellanstadiet - vilka båda rapporterades till BUP - skillnaden i årskurs 5 var att de andra eleverna tog mitt parti och vittnade mot Herman att han startat bråket, detta då jag i årskurs fem var en respekterad klasskompis och vän till de flesta i klassen. Men i årskurs 3 skylldes allting på mig även när Herman drog igång det, eller Kristoffer.
Fortfarande förstår jag inte varför rättspsyk måste ta upp detta som underlag till "tidigare psykiska störningar" när jag trots allt inte blev stämplad med diagnos i denna tidiga ålder.
Det stämde att jag klöste och sparkade läraren i ett vredesutbrott efter att hon gav mig hela skulden, det som är fel är att J.R.T skriver "rektorn" - när det var klassföreståndaren. Med andra ord får det att låta värre. Nog för att klassföreståndaren i årskurs 2-3 var en auktoritet hon med. Men skillnad på rektor och lärarinna i min mening.
Edit: Det kan säkert stämma att rektorn tillkallades och att man fortfarande var ilsken när denne kom, så det som beskrivs med rektorn kan fortfarande ha inträffat - efter att det med läraren och eleven hänt dessförinnan - men händelseförloppet och detaljerna uteblir i utredningen vilket ger en missvisande och icke förklarande bild.
/Victor Fernando Nygren/Fernando Dos Reis Silva/Mr_Nygren
